Historiska berättelser från Baskemölla/Befolkningsutveckling i Baskemölla
Befolkningsutveckling i Baskemölla
redigera
I slutet av 1700-talet växte befolkningen i Sverige markant, så även på Österlen. När bönderna hade skiftat ut sina marker i början av 1800-talet kom många människor att stå utanför bondesamhället. De tvingades därför till att söka andra näringsgrenar. En näring var fisket.
Den svenska armén upprättade en förteckning år 1811 över vapenförda män på fiskeläget. Man hade då inräknat 26 män. Av dessa utgjordes 11 hemmansägare, 8 fiskare, 2 bagare, 2 hemsöner, 2 drängar och 1 komminister.
En analys har gjort på Baskemölla vad gäller befolkningsdemografi. Det visade sig att fiskarbefolkningen var mer rotfasta än gathusbefolkningen. Ett exempel kan läsas i bouppteckningen för Järrestads härad, daterat den 24 november 1788, som kan relateras till detta, nämligen; Janna Nilsdotter, fiskaränka som dog år 1788 var gift med fiskaren Hans Sonesson på Baskemölla. Hans Sonessons syskonbarn, Ingar Nilsdotter hade varit gift med en fiskare på Baskemölla. Hans Sonessons halvbrors son Sone Nilsson, fiskare, var bosatt i Simrishamn. Hans son var i sin tur fiskare på Baskemölla. En annan halvbrors son till mannen var skepparen Ola Nilsson i Simrishamn. Mannens hustru i första giftomålet hette Elna Perdotter. Hennes bror var husmannen Måns Persson i "Stjärnan", Ö Nöbbelövs socken. Den sistnämndes barn var skepparen Christer Månsson i "Stjärna", husmannen Jöns Månsson i Kvarnby, Ö Hoby socken och dottern Ingeborg, gift med fåraherden Per Jönsson på Glimminge gård, Vallby socken. Den förra makens avlidna syster Margareta Persdotter hade tysligen varit gathuskvinna i Tågarå, Ö Tommarps socken, Hennes son var husmannen Jöns Hansson från Glivarp, Vallby socken. Slutligen hade Ena Persdotter haft ännu en syster, Pernilla Persdotter. Av hennes fyra barn bodde en son i Virretsad, Ö Tommarp socken, en son, Sven Hurtig var ryttare i Rörum, en dotter Bengta var gift en en fiskare i Brantevik och den en dotter var ogift.