Formelsamling/Kemi/Periodiska systemet/Grupper

Periodiska systemets grupper

är de vertikala kolumnerna i periodiska systemets tabell. Det finns 18 grupper i standardversionen av tabellen.

Det är ingen slump att dessa grupper i flera fall direkt motsvarar en kemisk serie. Det periodiska systemet skapades ju ursprungligen för att gruppera de kända grundämnenena på ett systematiskt sätt efter deras egenskaper. Den moderna förklaringen till mönstret i periodiska systemet är att ämnena i en grupp har liknande konfiguration av de yttersta elektronskalen på atomerna. Eftersom de flesta kemiska egenskaperna hos ett grundämne till stor del bestäms av dessa yttersta elektroner, innebär det att ämnena i samma grupp i allmänhet har liknande både fysiska och kemiska egenskaper.

Gruppnummer

Det finns tre sätt att numrera grupperna i periodiska systemet, en med arabiska siffror och två med romerska siffror. Varianterna med romerska siffror är de ursprungliga traditionella beteckningarna på grupperna. Varianten med arabiska siffror är de namn som numera rekommenderas av IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry).

Det finns en avsevärd förvirring kring de två gamla namnvarianterna (gamla IUPAC och CAS) som bestod av kombinationer av romerska siffror och bokstäverna A och B. I det gamla IUPAC-systemet betecknade A den vänstra och B den högra halvan av tabellen, medan i CAS-systemet A stod för huvudgrupperna och B för mellangrupperna. Det första systemet var vanligast i Europa medan det andra dominerade i Amerika. Det nya IUPAC-systemet utvecklades för att ersätta de båda tidigare systemen som använde samma beteckningar i olika betydelser på ett förvirrande sätt.

Nedan följer grupperna i det periodiska systemet. Inom parentes anges de båda gamla systemen, det europeiska och det amerikanska.

Grupper

Grupp 1-element (IA,IA) Alkalimetaller

• litium
• natrium
• kalium
• rubidium
• cesium
• francium

Observera att även väte, som är en icke-metall, normalt placeras i grupp 1. Detta är dock bara en konvention, och väte skulle alternativt ha kunnat placerats bland halogenerna istället. De är alla silverfärgade och mjuka metaller med liten täthet, som mycket lätt reagerar med halogener och då bildar salter, eller med vatten då de bildar starkt basiska hydroxider.

Grupp 2-element (IIA,IIA) Alkaliska jordmetaller eller alkalisk jordartsmetall

• beryllium
• magnesium
• kalcium
• strontium
• barium
• radium

De är alla silverfärgade och mjuka metaller med liten täthet, som lätt reagerar med halogener. Dock inte så snabbt som alkalimetaller. Kännetecken för grupp 2 är att alla har två elektroner i yttersta skalet.

Grupp 8-element (VIIIA, VIIIB)

Dessa ämnen har fyra valenselektroner i sitt yttre elektronskal.

• Järn
• Rutenium
• Osmium
• Hassium

Grupp 11-element (IB, IB) Myntmetaller

• koppar
• silver
• guld.

Grupp 12-element (IIB, IIB) Zinkgruppen

• zink
• kadmium
• kvicksilver

Grupp 13-element (IIIB, IIIA) Borgruppen

• bor
• aluminium
• gallium
• indium
• tallium

Grupp 14-element (IVB, IVA) Kolgruppen

• kol
• kisel
• germanium
• tenn
• bly
• Ununquadium

Grupp 15-element (VB, VA) Kvävegruppen

• kväve
• fosfor
• arsenik
• antimon
• vismut

Grupp 16-element (VIB, VIA) Syregruppen ibland även kallad kalkogener

• syre
• svavel
• selen
• tellur
• polonium

Syre, svavel och selen är icke-metaller, tellur är en halvmetall och polonium är en metall. Föreningar med ämnen i syregruppen är vanligt förekommande i jordskorpan.

Grupp 17-element (VIIB, VIIA) Halogener

• fluor
• klor
• brom
• jod
• astat.

Ordet halogen kommer från grekiskan: hals, "salt", och gen, "alstrare", alltså saltbildare, då de förekommer i många salter, till exempel natriumklorid. Halogenerna bildar salter med olika sorters metaller, därav namnet halogen.

Grupp 18-element (VIIIB, VIIIA) Ädelgaser

Dessa icke-metaller är alla gasformiga vid rumstemperatur. På grund av att ädelgasernas yttersta elektronskal är fyllda så har dessa atomer en bra balans och reagerar mycket ogärna med andra ämnen. Man trodde länge att de överhuvudtaget inte kunde reagera med något annat ämne, men sedan 1962 har flera kemiska föreningar där till exempel xenon ingår framställts. Ädelgaserna är:

• helium
• neon
• argon
• krypton
• xenon
• radon

Se också

• Formelsamling/Kemi/Periodiska_systemet/Perioder