Språkkurser/Afrikaans

Inledning

Att lära sig afrikaans när man är svensk är lätt. Kan man nederländska är det ingen match. Nån grammatik att tala om finns inte. Det gäller bara att lära sig ord. De flesta orden påminner om likabetydande ord i svenska och/eller engelska.

Detta är inte en vanlig språklärobok. Afrikaans och svenska står varandra så nära att det vore ineffektivt att läsa en lång rad läsestycken som vart och ett introducerar några grammatikregler och något dussin ord, som allt ska läras ordentligt innan man går till nästa avsnitt. Denna bok presenterar betydligt större kunskapsstrukturer i taget och räknar med att läsaren ska skaffa sig träningen i efterhand när hen väl ha fått klart för sig hur språket fungerar och hur man identifierar ord man aldrig stött på.

Avsikten med denna skrift är att man ska lära sig läsa afrikaanstexter. Muntlig konversation tas inte upp alls. Tanken är att det muntliga och auditiva ska kunna vänta tills man skaffat sig den ganska gedigna förståelse för språkets struktur som nedanstående listor är avsedda att snabbt ge. De få grammatikreglerna här ger inte heller tillräcklig precision för att skriva afrikaans.

Avsnitt 2 presenterar uttalsreglerna och den lilla grammatik som det kan vara bra att känna till. Därefter följer några långa ordlistor, som det är meningen att man ska läsa igenom men inte plugga särskilt ambitiöst. De flesta är ordnade alfabetiskt efter den svenska betydelsen, så att man ska kunna använda dem att slå upp i när man vill formulera egna fraser under den första tiden innan man lärt sig detta basala ordförråd.

I den första listan - avsnitt 3 - liknar de svenska orden och afrikaansorden varandra ganska mycket. Det är ord som man så att säga har gratis, bara man vant sig vid att känna igen dem. Med den erfarenhet man får i avsnitt 3 kan man känna igen många fler nya ord, som bara är “deformerade”, jämfört med svenskan.

I avsnitt 4 finns det listor över de viktiga ordklasser som ger språket struktur – pronomen, konjunktioner och prepositioner. Somliga ord är lätta att lära sig, andra inte. De flesta är mycket viktiga.

Listan i avsnitt 5 är lätt för den som kan engelska och tyska, annars får man lägga ner rätt mycket arbete på en del av orden. Med den sista listan, i avsnitt 6 har man det ordförråd man behöver för att börja läsa en autentisk afrikaanstext.

Några exempel ur tidningstexter med mera ges i avsnitt 7. Tanken är att det inte ska krävas mer än några kvällars studium för att man ska vara mogen att börja läsa riktiga afrikaanstexter om man har vissa kunskaper i engelska eller tyska. I avsnitt 7 finns också översättningsövningar från svenska till afrikaans, och något om tsotsitaal, en vanlig talspråksvariant av afrikaans. Tsotsitaal visar mycket mindre likhet med svenskan än den "vårdade" afrikaans som presenterats i denna skrift, men behöver ändå inte vara så svår att förstå.

Avsnitt 2. Uttal och grammatik

Följande regler är viktiga för att man ska känna igen orden som motsvarigheter till ord i andra språk och därmed få en idé om vad de betyder:

y uttalas som “ej”

w uttalas som ett svenskt v-ljud

v uttalas som ett svenskt f-ljud

g uttalas som en harkling (Jämför afrikaans “nag” med tyska “nacht”. Båda betyder "natt". Afrikaansordet saknar "t" på slutet, men har samma ach-ljud.)

oe uttalas som ett långt o-ljud (Goed uttalas som det svenska “god”, och betyder samma sak)

i ligger i uttal mellan svenskt i och svenskt e.

I övrigt är uttalet ungefär som man kan förvänta sig utom att:

u uttalas som i engelska “but”

uu uttalas som ett långt y-ljud (med viss dragning åt “ie”).

Kolla det exakta uttalet med någon infödd, så blir det roligare.

Vill du se en snabb demonstration av hur lätt det är att förvandla svensk text till afrikaanstext, så klicka här: Du kan lees afrikaans!

Det finns flera diftonger i afrikaans. Uttalet är ungefär som man tror. Vill du läsa mer om dem, så klicka här: Diftonger

Orden är korta

I afrikaans är orden ofta mycket korta. De känns ofta som stympade svenska ord: wa = vagn, lus = lust, vis = fisk. Man får använda sin fantasi för att "rekonstruera" dem och försöka förstå. Ibland gissar man fel, men det är bara att öva, så blir det fort bättre. Stöter man på ett längre ord är det ofta sammansatt, så det lönar sig att fundera över om man kan förstå de enskilda stavelserna och på så sätt få begrepp om vad hela ordet betyder. "Walvis bay" är namnet på en hamnstad i Namibia, eller på ren afrikaans "Walvis baai". Detta "Walvis" kan man förstå om man delar upp ordet i två stavelser och håller i minnet att "v" ska uttalas som ett f-ljud och att man ibland måste fylla på med en extra konsonant i slutet för att få det svenska ordet. "Valfiskbukten" skulle bli den ordagranna svenska översättningen.

Övning 1

Försök känna igen följande afrikaansord och -uttryck: Lekker! Praat stront! Praat min! Kroeg. Plat. Boef. Platvoet. Koevoet. Manhaftig. Kortsigtig. Poets. Knyptang. Voëlverskrikker.

Facit

En följd av att de flesta orden i afrikaans är bara en stavelse långa är att alla stavelser är tagna i anspråk med minst en betydelse (ofta tre-fyra), varför också flerstaviga ord framstår som sammansatta. Ett exempel: Ordet "leopard" heter på afrikaans luiperd vilket är en rimlig anpassning av lånordet till språkets ljudsystem. Men samtidigt betyder lui "lat" och perd betyder "häst", varför ordet har en extra folketymologisk konnotation.

Ibland blir det lätt om man kan engelska eller tyska: Was my pen in my hand? Detta är ett exempel på en mening som skrivs precis lika på engelska och afrikaans: "Var min penna i min hand?" Uttalet är ju, som redan framgått, helt olika.

Någon gång kan det vara så att kunskaper i andra språk förvillar: Frågeordet hoe betyder "hur" och inte "vem". "Vem" heter i stället wie, vilket förbryllar tyskkunniga. Of betyder inte detsamma som på engelska, utan "eller" eller "om". "Och" heter en, vilket ju påminner om engelskan men förvirrar dem med romanska språk i huvudet. Lär dig dessa viktiga ord ordentligt redan nu.

Hjälpverb

Infinitiv	Presens	Preteritum	Supinum	Översättning	Användning	Exempel
te hê	het	had	gehad	att ha; har; hade; haft.	Uttrycker även förfluten tid	Ek het gesê – Jag har sagt
te wees	is	was	gewees	att vara; är; var; varit	Uttrycker även passiv	Is angedui – är angiven, anges
te word	word	word	geword	att bli; blir; blev; blivit	Uttrycker även passiv	Dit kan gesluit word – Det kan stängas
	sal	sou		skall; skulle	Uttrycker framtid	Dit sal ek sê– Det ska jag säga
	wil	wou	gewil, (använd nästa aldrig)	vil; ville; velat
	moet	moes		måste
te kan	kan	kon		att kunna, kan, kunde
	mag	mog		får; fick

Infinitivmärket “att” i svenskan har ovan angetts med “te”. (Det kan jämföras med det dialektala svenska “ti”.) Oftast säger man emellertid om...te som kan jämföras tyskans finala “um...zu” men har en något vidare användning än i tyskan. Ordet te kan också betyda "alltför".

Lägg märke till att "kunna" heter kan även i infinitiv, vilket förvirrar en nybörjare som stöter på fraser som sal kan - "skall kunna".

Övriga verb

Verben har bara tre former:

1. Grundformen, som används både som imperativ, infinitiv och som presensform i alla personer i både singularis och pluralis.

2. Presensparticip (den som i svenskan har ändelsen –ende eller –ande) har i afrikaans ändelsen –ende.

3. Perfektparticip/supinum (som i svenskan har ändelser såsom –en, -d, -dd, -ad, -t, -at, -it) bildas i afrikaans (ungefär som i tyskan) med förstavelsen ge-. Verb med betonad förstavelse får ge- inklämd efter denna förstavelse. Ex. Ek het een sakkie opgehang. - Jag hängde upp en kasse. Verb med obetonad förstavelse får inget ge- någonstans.

Om detaljerna kan du lära dig i slutet av avsnitt 4, i tabellen om förstavelser. Klicka här: Förstavelser

Det finns alltså ingen särskild imperfektform (preteritum). I stället använder man perfektum för att uttrycka förfluten tid. Perfektum bildas oftast med hjälpverbet hê följt av perfektparticip.

Framtid uttrycks med hjälpverbet sal ("skall") eller gaan ("går"), eller som i svenskan med presens.

Exempel:	att tvätta	vi tvättar	vi tvättade	tvättande	vi ska tvätta
	(om) te was	ons was	ons het gewas	wassende	ons sal was

Exempel:	att leka	vi leker	vi lekte	lekande	vi ska leka
	(om) te speel	ons speel	ons het gespeel	spelende	ons gaan speel

Vill du läsa fler exempel, så klicka här: Exempel på de tre tidsformerna

Substantiv

Pluraländelsen är ibland –s, ibland –e. (I ord med engelsk karaktär används –s. Går det bekvämt att sätta ett –e till ordet brukar det vara det rätta valet.)

Före pluraländelsen –e sker vissa förändringar av stavningen: Lång vokal förkortas i slutstavelsen (ex apparaat – apparate). Ofta fördubblas slutkonsonanten (ex kop – koppe). Lägg märke till orden "säck" och "sak", som i singularis skiljas åt genom dubbelteckning av vokalen: sak respektive saak, medan i pluralis konsonanten visar vilketdera ordet det rör sig om: sakke respektive sake. (Liknande stavningsförändringar sker i andra ordklasser när det hängs på en ändelse. Se ovan verbet speel, som blev spelende i presens particip.) Oregelbunden pluralis har till exempel kind – kinders (barn).

Bestämd artikel är die både i singularis och pluralis. Obestämd artikel är ’n, alltså apostrof följd av lilla n. I början av ord stavas ’n med liten bokstav och det efterföljande ordet med versal. Uttalet av den bestämda artikeln är ganska precis som av engelskans obestämda artiklar, "a" och "an", och alltså lite olika framför vokal och konsonant.

Genitiv kan uttryckas nästan som i svenskan, med se som sätts efter ordet för ägaren, men detta se skrivs inte som en ändelse utan som ett separat ord. En annan möjlighet är att som i engelskan använda ett uttryck med preposition. "Of" i engelska motsvaras då av van.

Ex. Die kantoor van die president = die president se kantoor = presidentens kontor.

Adjektiv och adverb

Adjektiv kompareras med ändelserna –er, -(e)ste. Jämförelseorden ”än” och ”som” översätts med as.

Oregelbunden komparation har till exempel: graag, liewer, liefste = gärna, hellre, helst och baie, meer, mees(te) = många, fler, flest.

Förutom komparation sker oftast ingen böjning av adjektiv.

Ex. ’n Swart hond. Die swart hond. Die swart honde. Die honde is swart. = En svart hund. Den svarta hunden. De svarta hundarna. Hundarna är svarta.

Ibland tillkommer en ändelse –e när adjektivet används som attribut (står före ett ett huvudord). Exempel på oregelbundenheter därvid: kou blir koude (kall), medan oud blir ou (gammal).

Adjektiven kan användas som adverb utan speciellt tillägg.

Ordföljd

I huvudsats är ordföljden som i svenskan (omvänd om meningen inleds med bisats eller adverbiell bestämning, annars rak). Huvudverbet sätts i slutet, liksom i tyskan. (Flera hjälpverb i en sats hanteras ungefär som i tyskan.)

Frågesatser av olika slag har samma ordföljd som i svenskan. Man gör alltså ingen omskrivning med ”do” som i engelskan.

I bisats är ordföljden ofta som i tyskan med objektet/predikatsfyllnaden tidigt i meningen och den finita verbformen på slutet. Likadant är det med infinitiv: Bang te wees = att vara rädd.

Dubblerat nekningsord. En egenhet för afrikaans (och för övrigt vissa östsvenska dialekter) är att man i nekande satser sätter ett extra nekningsord på slutet om det har kommit andra ord emellan: inte = nie . . . nie.

Uppmaningar uttrycks som i svenskan, med imperativen först. Nekande uppmaning omskrivs med moenie = moet nie eller mag nie, på samma sätt som det engelska ”don’t” eller det svenska ”låt bli”. Ex. Moenie aanraak nie! = Rör inte!

Avsnitt 3. Lär dig följande ord så att du förstår dem när de dyker upp

Orden är utvalda så att de är vanliga, kraftfulla och lika svenska ord med mycket närliggande betydelse. (Några räkneord liknar inte så mycket men har för fullständighetens skull tagits med här ändå.) Oregelbundenheter i böjningen anges.

Läs högerspalten och gissa betydelsen. Gör det några gånger, men lägg inte ner någon större möda på att plugga dem – det ger sig. Gå i stället rätt snabbt vidare till nästa avsnitt.

alla	al; om människor: almal
allt	alles
alltid	altyd
annan	’n ander, plur. andere
andra	tweede
använda	gebruik, aanwend
arbeta	arbeid
begära	vra, versoek
behov	behoefte
besluta	besluit
betala	betaal
bevisa	bewys
binda	bind, verbind
bita	byt
blyg	skaam, verleë
blå	blou
bra	goed (attr. goeie, komp. beter - beste)
bred	breed, wyd
brun	bruin
byta, (för)växla	wissel, verwissel
dag	dag - pl. dae
dela	deel
dricka	drink, suip (för djur)
dum	dom
då (adv.)	toe, dan
där, dit	daar
dö	doodgaan & sterf (för människor), vrek (för djur)
död (adj.)	dood (attributivt dooie)
döda	moor, vermoor, slag, doodmaak, dood
egen	eie
egenskap	eienskap, -pe
elva	elf
en, ett	een (räkneord), ’n
en del	sommige
enda	enig
falla	val, daal, sink
falsk	vals, skynheilig, onwaar
farlig	gevaarlik
fast	vas
fem	vyf
femton	vyftien
fjorton	veertien
fortsätta	voortsit
fråga	vra
främmande	vreemd
full	vol
fyra	vier
följa	(ver)volg
förarga	erger, hinder, pla
förbinda	verbind
förbjuda	verbied
föregående	verlede
förnedra	verneder, verlaag, verkleinneer
försiktig	versigtig
förstå	verstaan, ken
förvånad	bluf, verbaas
ganska	taamlik
ge	gee
grå	grys
gräla	(uit)skel, bestraf
gräva	graaf, grawe, grou
grön	groen
gul	geel
gå	gaan, loop
ha	hê
hata	haat
halv	half
hel, hela	heel, hele
hemlig	heimlik, geheim
het	heet, baie warm
hindra	verhinder
hitta	vind, kry, aantref
hjälpa	help
hoppas	verwag, hoop
hungrig	hongerig
hålla	hou
hård	hard, swaar
hända	voorkom, plaasvind
hänga	hang
hög	hoog (attr: hoë, komp. hoër - hoogste)
höra	hoor
i morgon	môre
in, inne	binne
ingenting	niks
innehålla	bevat, insluit
ja	ja
kall	koud (attr. koue, komp. kouer - koudste)
klaga	kla
komma	kom, tree, aankom
kort	kort, klein, beperk
kosta	kos
krig	stryd, oorlog
krokig	krom
kultur	kultuur, beskawing
kämpa	twis, veg, baklei
köpa	koop
leva	leef
leda	lei, aanvoer, voorgaan
ligga	lê
lik (adjektiv)	(soort)gelyk, dieselfde
likna	lyk na (skrivs som två ord, verb + prep.)
liv	lewe
ljuga	lieg, jok
lova	beloof
lugn	stil
lura	(weg)lok
lycklig	geluckig
lyssna	luister
låg	laag, sag, nedrig
lång	lang, lank
långsam	langsaam
låta	laat
länge	lank, lang tyd
lära	onderwys
lära sig	leer
läsa	lees
lätt (ej svår)	maklik, lig
lägga	plaas, stel, neersit
lös	los
man (substantiv)	man
minska	verminder, afneem
naken	kaal, bloot, naak, nakend
nej	nee
ner	neer
nio	nege
nu	nou
några	sommige, party, enige
nödvändig	onontbeerlik, onmisbaar
nöjd	tevrede
också	ook
passa	pas, te pas kom
pinka	piepie, pis
placera	plaas, stel, neersit
rak	direk, reguit
resa	reis, bereis
röd	rooi
röra	taak, voel, beweeg
sak	saak
samla	versammel
se	sien, kyk
sex	ses
sida	sykant, bladsy (för böcker)
sitta	sit
sju	sewe
sjuk	siek, krank
själv	self
skamsen	skaam
skriva	skryf
skynda	jaag, haas
skämmas	skaam
sluten	toegesluit
somliga	sommige, party, enige
slå	slaan
spara	spaar
spela	speel
sprida	verdeel, uitdeel, uitsprei
stanna	bly
stolt	trots, hoogmoedig
straff	straaf (attribut: strawwe)
straffa	(be)straf
studera	studeer
stå	staan
stänga	sluit, maak toe
störa	versteur
svart	swart
svår	swaar, moeilik
svälta	uithonger
synnerligen	uiters
så	so, dus
säga	sê, praat, sprek
säker	seker, veilig, gewis
söka	soek
tack	dankie
tid	tyd
tillsammans	saam met
tillverka	bou, saamstel, vervaardig
tio	tien
titta	kyk, sien
tolv	twaalf
tre	drie
tredje	derde
trettio	dertig
tretton	dertien
troligen	seker
trång	smaal, nou
trött	moeg, tam, mat
tunn	dunn, maer
tvivla	twyvel
två	twee
tydlig	duidelik
underlig	eienaardig,ongewoon
ungefär	ongeveer
upp, uppe	op
ut, ute	buite
varm	warm
verkligen	werkelik, regtig, inderdaad
veta	weet, ken, verstaan
vid	wyd, breed, ruim
vilja	wil, wens
visa	wys
vissa	sommige
vit	wit
väg	weg, plur. weë
vägra	weier, afwys, verwerp
åtta	ag(t)
åttio	tagtig
äkta	eg (attributivt egte)
ändra	verander, ruil
äta	eet, opeet, vreet (för djur)
öga	oog, plur. oë
öppen	oop
öppna	open, oppmaak
öva	oefen, dril
överallt	oral(s) (med enkelt "o", i motsats till prepositionen oor, över)

Avsnitt 4. Lär dig känna igen de flesta konjunktionerna, pronomina, prepositionerna, ändelserna och förstavelserna

Konjunktioner

en	och
of	eller
maar	men, utan
dat	att
omdat, want, waar	eftersom, emedan, på grund av (kausalt)
om te	för att (finalt)
so dat	så att (konsekutivt, ibland finalt)
indien, as	ifall, om (konditionalt)
hoewel	ehuru, trots att (koncessivt)
of	om (interrogativt)
wanneer, toe, terwyl	när, då (temporalt)
voor(dat)	innan, förrän
nadat	sedan, efter att
tot(dat)	tills

Övning 2

Översätt följande meningar:

1. Almal kom om te kla, maar niemand kom om te koop nie.
2. Om te piepie is onontbeerlik maar om te leef is nie.
3. Almal twyfel dat andere versigtig is.
4. Om te eet wat lank warm word gehou kan gevaarlik wees maar kan ook onontbeerlik wees.
5. Wanneer almal so sê, dan word almal seker dat die saak wel so is.

Facit

Pronomen

Personliga pronomen		Possesiva pronomen		Svenska motsvarigheter
- som subjekt	- som objekt	Adjektiviska	Substantiviska
ek	my	my	myne	jag; mig; min; min
jy (U)	jou (U)	jou (U)	joune (U s'n)	du; dig; din; din (formell form inom parenes)
hy	hom	sy	syne	han; honom; hans; hans
sy	haar	haar	hare	hon; henne; hennes; henne
dit	dit	-	-	den/det; den/det
ons	ons	ons	ons s'n	vi; oss; vår; vår
julle	julle	julle	julle s'n	ni; er; er; er
hulle	hulle	hulle	hulle s'n	de; dem; deras; deras

Exempel från alla spalterna: Ek sien hom en sy twee kinders, en ’n ander kind wat nie syne is nie – Jag ser honom och hans två barn och ett annat barn som inte är hans.

Det svenska pronominet ”man” uttrycks med mense, ’n mens eller jy. Ex. 'n Mens kan nooit weet nie – Man kan aldrig veta.

”Det är” skrivs ihop, som dis, i stället för "dit is".

Exempel och övning: Du kan hålla för högra spalten och försöka översätta detta stycke ur diktsamlingen Deur die oog van 'n naald (Genom ögat på en nål) av Mathews Phosa, ISBN 0 624 03499 2.

ons het die land besit voor dit ons besit het	vi har ägt landet innan det har ägt oss
dit was ons land honderde jare	det var vårt land i hundratals år
voor ons syne was, was dit ons s'n	förrän vi var hans, var det vårt
die land aan die suidpunt van Afrika	landet på Afrikas sydpunkt

Andra pronomen

hierdie	denna, detta, dessa (demonstrativpronomen)
daardie	den där, det där, de där (demonstrativpronomen)
wat, wie	som (relativpronomen)
dié, diegene	determinativpronomen (den, det, dem) Ex. Ek ken diegene wat dit gedoen het - Jag känner dem som har gjort det.
wie	vem
wat	vad
watter	vilken
hoe	hur
hoekom, waarom	varför (både kausal och final betydelse)
waar	var
waarheen	vart
waarvan	varifrån
wanneer	när
hoeveel	hur många
hoelank	hur länge

De indefinita pronomina ingår i listorna 3, 5, 6.

Övning 3

Som övning på ovanstående strukturord kan du översätta följande två fragment ur Mathews Phosas diktsamling Deur die oog van 'n naald (Genom ögat på en nål) ISBN 0 624 03499 2. Det första har svaret till höger.

…
My registrasienommer	Mitt registreringsnummer
Dit sê waarvandaan ek kom,	Det säger varifrån jag kommer,
waar ek werk,	var jag arbetar,
Ek vergeet dit nooit.	Jag glömmer det aldrig.

hoe moet ek praat

wat moet ek sê

in hierdie vierkantige kamer

dat die wêreld kan hoor

Facit

I följande betraktelse förekommer några ord som du får söka upp i ordlistan på slutet. Alternativt kan du spara denna övning tills du har hunnit studera några fler avsnitt:

”Indien ’n mens nie verbluf kan wees toe kan sy nie verstaan nie.” Dit het ek gesê wanneer ons saam was, en sy het verstaan wat ek gesê het. Nou weet ek nie of dit werklig so is soos ek het gesê. Of sy sal kom more sal ek vra wat sy dink, want sy het dit nog nie gesê nie. Nou weet ek werkelik nie. Somtyds glo ek dat dit moelig (swaar) is so ’n saak te weet. Ek glo ek kan nie al die sake ken nie. So ek, wie verbluf is, kan nie verstaan nie. Diegene, wie nie verbluf is nie – kan hulle verstaan?

Facit

Prepositioner

En del prepositioner används också som postpositioner, det vill säga efter sitt huvudord.

in	i. - Ex. In die somer - Om sommaren
op	på
oor	över. - Ex Oor 'n paar ure - Om ett par timmar.
aan, by	vid
ter	i, vid, till
tot, toe	till - Ex. Gaan jy vandag strand toe? - Går du till stranden idag?
na	till, efter
na...toe	till
vanaf	från
van	av, från, genitivmarkör
af	av, från
uit	ur. Ex. Sy stap uit die huis. - Hon stegar ut ur huset.
tussen	mellan
kring	omkring
onder	under
deur [de:r]	genom; används för agent i passiv sats, betyder då "av"
voor	framför, före (med rums- och tidsinnebörd)
agter	bakom, efter (med rums- och tidsinnebörd)
vir	för
weens, op grond van	på grund av
pleks	i stället för
ondanks	trots
teen	mot (både against och towards)
sonder	utan (enbart prepositionen - inte konjunktion som i tyskan)
met	med. Ex. Met of sonder belasting. - Med eller utan skatt.
sedert	sedan
by	vid. Ex. By die bouplek. - På byggplatsen.

Ändelser

Listan börjar med de substantiviska avledningsändelserna. På slutet kommer de adjektiviska. Inom parentes ges flertalsformen när den inte är helt regelbunden. Det behövs bara någon genomläsning för att man ska kunna identifiera en hel rad ord som liksom exemplen är snarlika de svenska.

Afrikaans	Svensk	Exempel
-eek (-eke)	-ek	apteek, biblioteek
-iek	-ik	publiek, specifiek
-ie	-i, ie	ekonomie, tragedie; studie
-sie	-(t)ion	nasie, stasie
-teit	-tet	elektrisiteit, universiteit
-uur (-ure)	-ur	kultuur, temperatuur
-nsie	-ns	kompetensie, distansie
-ry	-ri	battery, bakery
-heid	-het	aangeleentheid, fryheid
-skap (-skappe)	-skap	gemeenskap, landskap
-um	-um	museum, datum
-isme	-ism	toerisme, imperialism
-or	-or	sektor, professor
-er	-are	handlanger, Hollander
-aar (-are)	-are	handelaar,moordenaar
-aal (-ale)	-al	ideaal, neutraal
-ing	-ing	inligting (= information), rekening, oefning
-ling	-ling	ontwikkeling, inleiding
-nis	-else	verbintenis, gefangenis
-aat (-ate)	-at	apparaat, klimaat
-is (-iste)	-ist	imperialis, kommunis
-tjie	diminutivändelse	bietjie (= bit, småbit. tj uttalas som ett k-ljud.)
-dom	-dom	eiendom, frydom
-eel (-ële)	-ell	finansieel, oficieel, formeel
-se	-isk	binnelands(e) (= inhemsk)
-ies	-isk	identies, elektries, logies
-ig	-ig	nodig (= nödvändig), tydig, skuldig
-lik	-lig	duidelik (= tydlig), heimlik
-baar	-bar	vatbaarheidsstudie (= "feasability study"), dankbaar
-saam	-sam	spaarsaam, eensaam

Förstavelser

Afrikaans	Svensk	Exempel	Betoning och exempel på perfektum
af-	av-	afneem (= avta), afgrond, afval	Ek het die radio afgeskakel. Jag har stängt av radion. (betonad)
aan-	an-	aankoms, aanstoot, aanmeld (= anmäla)	(betonad)
be-	be-	beheers (= behärska), behou, behoef	Jy het besoek. Jy het beïndruk. Du har imponerat. (obet.)
by-	bi-	bystand, bysmaak, bydra, byval	Ek het bygedra. (betonad)
daar-	där	daarin, -op etc med alla prepositioner	(betonad)
her- (betonat)	här-	herberg, herkoms	(betonad)
her- (obetonat)	re-, åter-	herhaal (repetera), heropen	Ek het herken. (obet.)
hoof-	huvud-	hoofstad, hoofpyn, hoofrekene, hoofrol	(betonad)
mis-	miss-	misbruik	Hy het misbruik. (obet. Ej som svenskan)
om-	om-	omkom, omvat, omry (= köra runt)	Hy het ombekom. (betonad)
on-	o-	onbegryplik, onbeperk (= gränslös), onlus	(betonad)
ont-	dis-, ut- mm	ontwikkel, ontvang (= motta)	Ons het dit ontmoet. Vi har mottagit det. (obet.)
ont-	av-, de-	ontklee, ontwapen, ontwater, ontspan	(betonad)
ver-	för-	verbruik, verdeel, vermaan, vervals	Ek het verstaan. Jy het versook. Hy het verloor. (obet.)
weer-	åter-	weerklank (Weer betyder även "väder" och "värn".)	(betonad)

Förutom de ovan nämnda kan prepositioner fungera som förstavelserna.

Verb med betonad förstavelser är skiljbara, det vill säga förstavelsen står i de flesta former som ett separat ord. Som tidigare nämnts hamnar perfektmärket ge- mellan förstavelsen och verbet om förstavelsen är betonad.

Exempel: afskakel avstänga, stänga av. Ek het die radio afgeskakel Jag har stängt av radion. Ek skakel die radio af. Jag stänger av radion.)

opstaan - staan op - opgestaan - uppstå - stå upp - uppstått.

Verb med obetonad förstavelse får inget ge- någonstans. De viktigaste obetonade förstavelserna är be- och ver-.

Förutom dessa två förstavelser är det bara her-, er-, ont-, ver- och mis- som är kan vara obetonade och alltså utan ge-. Det är i stort sett lika som i svenskan.

Avsnitt 5. Liknar engelska eller tyska eller svenska med lite fantasi

Stryk i denna lista de ord du tycker du inte behöver. Lär dig resten så att du vet vad de betyder.

arg	boos, kwaad
annorlunda	andersins, anders
barn	kind (plur: kinders)
behöva	nodig hê, makeer, benodig
bo	bly, woon
borta	weg
bygga	bou, stig, oprig
bära, föra	dra
börja	begin
delta	deelneem
distrikt	streek (betyder även provins)
dra	trek
dricka	drink
dålig	sleg
därför	daarom, dus, daarvoor
efter	nadat
bakom	agter
eld	vuur
fjärran	ver
flicka	meisie, nooi
flytta	verhuis, beweeg
fortfarande	nog, nogsteeds
fram	voor
få	kry
färdig	gereed, volkome
färg	kleur
för länge sen	lang gelede
förlåt	ekskuus, verskoon my
först (i bet. "inte förrän")	eers
första	eerste
försvinna	verdwyn, wegraak
försöka	probeer, keur
gammal	oud, ou
gilla	hou van, lief wees vir
glömma	vergeet
gång	keer, maal
göra	maak, doen
göra ont	pyn
hemma	tuis (sammandragning av "at huis")
höger	regs
ibland	soms, somtyds, partykeer
igår	gister
ingenting	niks
klandra	blaam
kvinna	vrou, vroumens
känna	voel
köra	ry
liksom	soos
liten	klein
ljus (adj.)	lig, helder, blond
lyckas	opvolg, slaag
lyfta	lig
lämna	verlaat, laat staan
motta	neem
mörk	donker
ny	nuut (plur: nuwe), nuwer, nuwste
nyligen	kort gelede
någon	iemand
nära	naby
nästa	aanstaande, volgende
nästan	byna, amper
olik	ongelyk, verskillend, anders
ordna	reël
rakt	reguit, onmiddelik
ren	skoon
reta	pla, kwel, terg
rädd	bang
räkna	tel
rätt	reg
sakna	tekort hê
saknas	tekort wees
samma	dieselfde
sann	waar
sen	laat
senare	later
senaste	laaste
sista	laaste
skaffa	kry
skratta	lag
skära	sny, kap
sluta	stop, ophou, voltooi
smutsig	vuil
snart	binnekort, gou
snål	habsugtig
sova	slaap
stor	groot
stjäla	steel
svara	beantwoord
sälja	verkoop
sönder	gebreek
ta	taak, bring, neem
tillbaka	terug
tidig	vroeg
torr	droeg
tro	glo, meen
trycka	druk
tung	swaar, gewigtig
tvätta	was
tänka	dink
tät	dig
ung	jong
vacker	skoon
vanlig	algemeen
vanligen	gewoonlik
vara, varar	duur
viktig	belangrik, betekenisvol
vilja ha	verlang
vänster	links, linkerhand
vänta	vag, vertoef
ytterligare	verder
yrke	beroep
ångra	betreur (i betydelsen "regret")
återvända	terugkom
ännu	nog
älska	bemin, lief vir iemand wees
översätta	vertaal

Övning 4

Försök översätta följande dikt av Mathews Phosa. Några ord får du gissa. Titta sen i facit.

Jy is uitgeput van die dag se gewoel,

jy wil 'n rukkie net ontspan;

daar staan 'n stoel, maar

jy mag nie daarop sit nie,

daar staan "only".

Ju is lus vir koeldrink of tee,

jy wil dit gaan drink

in die naaste kafee, maar

or dié drumpel durf ju nie,

daar staan "only".

Oral waar jy gaan,

waar jy in stilte wil lees

of by iets bly staan,

wil eet, wil droom, om in slaap vergeet,

daar staan "only" in jou pad:

WHITES ONLY

Facit

Avsnitt 6. Liknar inte svenska-engelska-tyska så mycket

Lägg ner arbete på att lära dig följande viktiga ord, där man är föga hjälpt av att man kan andra språk. I en del fall ges någon mer svensklik synonym, men det är det svårigenkännliga ordet som man oftast träffar på och behöver. Några andra ord som också är svåra att gissa har givits i tidigare listor som synonym till ett lättare ord. Vi har också nämnt de förvirrande småorden of, en, hoe, wie.

aldrig	nooit, nimmer
bajsa	bollie
bara	slegs, net, alleen
bestämd	bepaald
besöka	kuier
ens (inte ens)	nie ers nie
förstöra	verniel, vernietig, verdelg
fin	mooi
få	min - minder - minste
genast	dadelik
glad	bly
granne	buur
gräns	perk
gärna	graag - liever -liefste
historia	geskiedenis
hål	gat
hämta	haal
i dag	vandag
igen	weer
ingen	geen (substantiviskt: niemand)
ingenstans	nêrens
inskränka	beperk
kanske	dalk, straks, miskien
kasta	gooi
klok	oorlams, slim, wys
kräva	eis
kyssa	soen
litet	min - minder - minste
lukt	reuk, geur
lukta	reuk, geur, snuf
mjuk	sag, week, saf
mycket	baie, regtig, uiters, veel
många	baie, veel - meer - mees(te)
möjlig	moontlik
mötas	vergader
neka	ontken, weerspreek
någonsin	ooit
någonstans	iewers
någonting	iets
odla	kweek, plant
plats	plek
"please"	asseblief
plötsligt	fluks, gou
rapport	verslag (reporter = verslaggewer)
ringa till	skakel
ropa, skrika	skreeu, skree, uitroep
säker	veilig
snabb	fluks, vinnig, gou
snurra	draai
svår	moeilik, swaar
slöseri	mors
tom	leeg
varandra	mekaar
vila	rus
viss	seker
vår	lente
våt	taai
välja	kies
vända	draai, wend

Avsnitt 7. Läs afrikaanstexter

Översätt texterna här nedan. Det är texter från tidningar och tidskrifter. Gissa de ord som inte förekommit i listorna. Det gäller framför allt substantiv.

Övning 5

Ytterligare ett diktfragment från: Deur die oog van 'n naald

dié wat buite is, wil in	tiu, kiu ekster estas, volas enen
dié wat binne is, wil uit	tiu, kiu ene estas, volas eksteren
so is die lewe	tia estas la vivo
hy hou jou aan 'n lyintjie	li tenas vin sur lineto
al wat troos	la nura ("cxio"), kio konsolas
is dat goeie dade	estas, ke bonaj agoj
nie saam met jou sterf nie	ne mortas kune kun vi

Övning 6

Ur en hälsoupplysningsbroschyr
VIGS is 'n nuwe aansteeklike siekte. Enigeen - studente, werkers, jong mans, vroue - kan die VIGS virus kry. Ongelukkig is daar geen genesing [bot] of entstof [vaccin] teen VIGS nie.

Wanneer 'n persoon besmet is met die VIGS-virus, kan dit 'n paar jaar neem voor die persoon enige tekens van die siekte toon. [visar]

Gedurende hierdie tydperk voordat die persoon enige tekens of simptome toon, mag die persoon onbewus wees dat hy/sy 'n draer is van die VIGS-virus alhoewel hierdie persoon ander mense onwetend kan besmet.

DEUR NET TE KYK NA IEMAND KAN JY NIE SE OF HY/SY 'N DRAER VAN DIE VIGS-VIRUS IS OF NIE.

Navorsing dwarsoor die wêreld het bewys dat VIGS hoofsaaklike op drie maniere versprei word.

1. Seksuele omgang wanneer een seksmaat besmet is. Dit kan oorgedra word van man tot man, man tot vrou en vrou tot man.
2. Kontak met bloed (en bloedprodukte). Die ministerie van Gesondheid en Sociale Dienste het die nodige stappe geneem om alle geskenkte bloed te toets [testa] sodat bloed vir oortapping veilig is in Namibië.
   1. Oortapping van besmette bloed.
   2. Besmette bloed op instrumente gebruik in aktiwiteite waar bloed gelaat word soos met besnyding, tatoeëring en maak van oorgaatjies.
   3. Naalde wat nie deeglik gesteriliseer is nie kan die virus oordra van 'n besmette persoon na die volgende gebruiker van die naald.
3. Swangerskaap: 'n swanger vrou wie 'n draer is van die VIGS-virus kan dit oordra na haar ongebore of pasgebore baba [pas = nyss].

VIGS-virus word nie deur die onderstaande menslike kontakte van die een persoon na die ander oorgedra nie:

+ Die gebruik van iemand ander se klere of besittings.

+ Die saamwoon of die deel van 'n kamer met iemand wat VIGS het.

+ Te speel met 'n kind wat VIGS het.

+ Versorging van kinders wie die ouers VIGS-virus draers is.

+ Swem in swembaddens, rivier of watergatte met 'n persoon of persone met VIGS.

+ Gebruik van oorvol bus met persoon/persone met VIGS.

+ 'n Persoon met VIGS wat hoes of nies op jou.

+ Die versorging van 'n VIGS pasiênt waar goeie basiese higiêne handhaaf word.

+ Alhoewel, as die persoon met VIGS ook aktiewe tuberkulose het, moet daar TB-behandeling voorgeskryf word sodat die TB nie aansteeklike bly nie.

+ Die toepassing van eerstehulp wanneer goeie voorsorgmaatreëls gevolg word.

Facit

Ur en veckotidning:

Liewe Talana, [Liewe = kära]

Ek het you hulp dringend nodig. Dit gaan om my hare, dit bly uitval. Ek was al by soveel dokters en ander raadgewers gewees, maar niks het my gehelp nie. Mense bly my spot en vra wat gaan aan met my hare, en dit maak my kwaad en teneergedruk. Ek het al gevra waarom dim ék moet wees wat die probleem het. Dokters sê my are [ådror] vernou op my kop. Ek wil net weet of dit dalk as gevolg van rook kan wees. Gee my net 'n antwoord.

Behou hare so

Liewe Wat 'n Probleem van Kroonstad

Daar is soveel geskryf oor haarverlies en tydskrifte en boeke dat ek dit nie weer in ons beperkte rubriekruimte gaan doen nie. Ek gaan egter vir jou raad, en ek wil hê jy moet proefkonyn speel vir ons. Julle ander ouens wat begin bles word kan dit ook probeer en terugvoering gee, asseblief.

Elke liggaamsdeel het 'n sekere drukpunt, en drukpunt-terapie ("acupressure" soos deur die Chinese vervolmaak), help definitief om abnormaliteite te herstel. Die drukpunt vir di kopvel [vel = hud] is geleë in you vingernaels, glo dit of nie! Al wat jy moet doen om te verhinder dat jou hare uitval of dun word, is om jou vingernaels teen mekaar te vryf - druk eenvoudig die een hand se naels teen dié van die ander en vryf [gnugga] dit saggies [försiktigt] teen mekaar...

'n mens doen dit 'n paar keer per dag, vir allesaam 15 minute lank.

• Staan 'n kwartier vroeër op en was jou hare; jy sal sien dat dit dan heeldag voller en lewendiger sal lyk. Of staan self nog vroeër op sodat jy genoeg tyd het om jou vir 'n verandering regtig mooi te maak. Dalk bly daar self genoeg tyd oor om rustig ontbyt te eet.

• Hou op om ander tevrede te stel! Monie van die goedkeuring van ander afhenklik raak nie - doen wat JY dink is reg.

Facit

Nyhetsnotiser

Moses ook slagoffer

As dit nie so 'n ernstige saak was nie, sou 'n mens kon glimlag oor wat die NFP-leder, mnr. Moses Katjiongua, onlangs oorgekom het.

Na anleiding van 'n inbraak by sy huis in Katutura wou mnr. Katjiongua in die Parlement 'n paar vrae stel aan die Minister van Binnelandse Sake, mnr. Hifikepunye Pohamba. Laasgenoemde sê hulle moet liever die saak in sy kantoor bespreek, want "ek wil nie die boewe waarskou nie".

Facit

Versamelaar

STOCKHOLM.- ' n Man is in hegtenis geneem met 656 sleutels in sy besit. Daarmee kon woonstelle en pakhuise oor die hele staad opgesluit word. Hy het in die hof aangevoer dat hy nie 'n inbreker is nie, maar "'n ywerige versamelaar" wat ook 'n groot klomp skroewe en moere besit. Die saak gaan voort. -(Sapa-AP)

Facit

Övning 7

Skriv ner några av dina översättningar från afrikaans till svenska i övning 4 och försök sedan översätta dem tillbaka till afrikaans. Jämför med ursprungstexten.

Övning 8

Översätt följande text till afrikaans och skriv ned den. Ord som inte har förekommit i listorna kan du försöka gissa. I synnerhet substantiv är ofta lika de svenska orden. En annan möjlighet är att omskriva ord man inte kan, till exempel: avundsjuk = "som tycker att andra kan mera". För att det ska vara lite lättare är texten här nedan en råöversättning från afrikaans.

Att den vanliga människan är förbisedd är ett tillkortakommande i Namibias historieskrivning som måste ställas till rätta, tror dr Botha. Först var där ett eurocentriskt sätt att närma sig Afrikas historia, och så har det svängt om till ett afrocentriskt närmandesätt. Men alltid har betoningen fallit på elitgruppens historia: politiska och militära ledare, motstånds och hjältefigurer osv.

Dr Botha varnar att vi i Namibias historieskrivning måste vara försiktiga för att inte skapa nya myter. (Under "myter" hänvisas här till delsanningar i historien som ofta har tagits i beslag av den ena eller andra ideologin.)

"Jag har sett vad apartheid har gjort för ett helt släkte afrikaners och hur historieskrivare har hjälpt till för att befästa apartheid. Där är inte bara teologiskt utan också historiskt rättfärdigande som hålls fram för apartheid."

Jämför din översättning med afrikaanstexten i facit. Om det är något i din översättning som du inte fick till lika snitsigt som i originalet kan du göra om din övning några gånger tills din stil har utvecklats.

Facit

Fortsatta studier

Den som har kommit så här långt i denna handledning och som har följt anvisningarna - som ingalunda fordrar att man ska ha råpluggat alla listorna - bör kunna läsa afrikaanstexter i tidningar eller på nätet med utbyte. Det är klokt att göra det rätt ofta för att få större säkerhet i igenkännandet av ord. Men det är också en annan sak som träder fram som viktig i detta skede: Man bör skaffa sig ett lite bättre uttal, så att man inte i onödan lär in felaktigheter. Detta ligger utanför ramen för denna skrift. Vi bara rekommenderar läsaren att lyssna på radio eller ljudfiler eller ta kontakt med någon afrikaanstalande.

Länk till afrikaans-Wikipedian http://af.wikipedia.org/wiki/Tuisblad

Några fraser när man tar kontakt med afrikaanstalande:

- Hallo! Hoe gaan dit? - Hej! Hur står det till?

- Baie goed, dankie. - Mycket bra, tack.

- Praat jy Engels? - Talar du engelska?

- Jaa. - Ja.

- Praat jy Sweeds? - Talar du svenska?

- Nee. Slegs 'n Bietjie. - Nej. Bara lite.

- Wat is jou naam? - Vad heter du?

Tsotsitaal och annan icke-standardafrikaans

Afrikaans har många rötter. Att se språket som ett germanskt språk förefaller självklart när man ser på hur mycket dagens officiella afrikaans liknar nederländskan och svenskan. Samtidigt omfattar benämningen afrikaans också tsotsitaal och andra talspråksvarianter som talas av ett mycket stort antal människor i bl a Sydafrika och Namibia. Dessa idiom är mindre påfallande svensk-lika.

Många personer med afrikaans som modersmål anser att deras språk uppfanns av malajiska invandrare i Kapkolonin för att de skulle kunna kunna kommunicera med sina nederländska husbönder. De pekar på att de äldsta längre afrikaans-texterna är avfattade med arabisk skrift och härstammar från en tid då husbondefolket brukade använda officiell nederländska när de uttryckte sig i skrift. Den afrikaansdialekt som idag talas i sydvästra och nordvästra Sydafrika – ”Kap-afrikaans” respektive ”Oranjeflods-afrikaans” för vidare en del av detta arv och därtill ett inflöde från khoi- och bantuspråk. Det officiella språket däremot har genomgått en lång språkvårdsprocess, där språkmyndigheter rensat ut icke-germanska ord och vändningar, och hela tiden har sneglat på nederländskan och också på svenskan och andra germanska språk som förebilder. Även germanska element har rensats ut om de associerats för starkt med engelskan eller med talvanorna i de västra delarna av Sydafrika.

Tsotsitaal har uppstått senare, i Gauteng (Johannesburgsområdet).

Vad tsotsitaal betecknar är lite oklart. Ordet tsotsi betyder ”förbrytare” men tsotsitaal har för det mesta en vidare betydelse än det svenska begreppet ”förbrytarspråk”. Gatudialekt, slang, ”patois”, icke-standardspråk är vanliga beteckningar. Tsotsitaal har under de senaste decennierna fått vid spridning bland ungdomar i Namibia och Sydafrika, bland annat genom förmedling av musikgenren Kwaito (som har sitt namn efter afrikaansordet kwaai - arg). Då har den fortfarande subkulturprägel, men tsotsitaal är mer än så. Den fungerat i flerspråkiga miljöer som ett blandspråk för kommunikation som inte är begränsad till en viss genus- eller åldersgrupp, såsom slangen är. Den är både en ”lingua franca” och en ”pidgin”. Tsotsitaal verkar också ha varit stabil nog under tillräckligt lång tid för att snart kunna betecknas som en kreolspråk. Varianter som talas av dagens ungdomar kallas ofta för "camtho" eller "isiCamtho", i synnerhet om de grammatikaliskt ligger närmare zulu och sesotho. Äldre talvarianter, som ses som ursprungsspråk till tsotsitaal var flaaitaal på 1920-talet och mensetaal på 1940-50-talen.

Det är i ordförrådet som tsotsitaal skiljer sig från standardafrikaans. Många ord har levt länge i icke-formell afrikaans, andra är nyare lånord från engelska eller bantuspråk.

Några vanliga tsotsitaalord:

ambaag - yrke.

bambino - pojke, från portugisiska.

bhaya - köpa, från engelskan, eller mycket, liksom i standardafrikaans.

cable - att tala.

cava - se.

chien/tjien - pengar, troligen från kinesiskan via engelskan.

daai ding - den saken, från engelskan.

entlek - inleder en fras, liksom i tyskan.

fraiza - fråga.

hamba - gå, ge sig iväg, från zulu.

heita! - hej!

kholi - läsk, från engelskan.

lenkqu - fegis.

moegoe - "mugglare", en som inte hör till subkulturen.

mthangala - konspiration.

naar - tråkig.

notch - se, från engelskan.

paka - slappa.

panis - vatten, från latin, där ordet dock betyder bröd.

rika - lura.

shoot - tala.

sixty - problem.

tlheri - springa, från sotho.

tshuna - göra, liksom afrikaans doen.

weza - betala.

wiedie - tala.

xova - ta.

zwakal - höra, från nguni-språk.

Talspråksafrikaans kan skenbart avvika mycket från standardspråket utan att den dock har förlorat sin germanska karaktär. Följande citat är saxat ur en tidskrift som förfasar sig över sådant språkligt förfall. Lägg märke till att nekningsordet nie är sammandraget med ordet före så att det blir till en ändelse -ie eller -i. Samma ändelser kan emellertid också härstamma från die. I övrigt bör det gå att gissa sig till innehållet om man bara lyckas identifiera de nämnda personerna, vilkas namn fått en ovanlig stavning:

Övning 9

"Pawill" kanni prove wathy claim nie, konstateer Madiba oorie TeeVee. Ons moet Satdam ytlos - hy sallie en willie oorlog maaki! Nogal 'n cute oukiee hy. Ou Bliek vanni UN konnie als properties konsolideer nie, want hy hettie free akses gehatie.

Facit

Här listas alla ord som förekommer i listorna och grammatikexemplen, utom några få som är mycket lika svenska. Några ord från övningarna är också med:

Alfabetisk ordlista från afrikaans till svenska

Räkneord

1 een

2 twee

3 drie

4 vier

5 vyf

6 ses

7 sewe

8 agt

9 nege

10 tien

11 elf

12 twaalf

13 dertien

14 veertien

15 vyftien

16 sestien

17 sewentien

18 agtien

19 negentien

20 twintig

21 een-en-twintig

22 twee-en-twintig

23 drie-en-twintig

24 vier-en-twintig

25 vyf-en-twintig

26 ses-en-twintig

27 sewe-en-twintig

28 agt-en-twintig

29 nege-en-twintig

30 dertig

40 viertig

50 vyftig

60 sestig

70 sewentig

80 tagtig

90 negentig

100 honderd

1000 duisend

2008 twee-duisend-en-agt

7683 sewe-duisend-ses-honderd-drie-en-tagtig

28357 agt-en-twintig-duisend-drie-honderd-sewe-en-vyftig

1 000 000 miljoen