Historia 1a1/Arvet efter antikens Grekland

Rockopera, Kung Oidipus

Vilket är då arvet efter grekerna som är så viktigt? Det går att dela upp i flera olika delar:

Demokratin

Athens konstitution ca 100 f.v.t, den första demokratin

Man brukar säga att demokratins vagga låg i Athen. Istället för att ha en kung, kejsare, tyrann eller annan diktator bestämde man att folket skulle få styra landet gemensamt. Grunden fanns i folkförsamlingen , där samlades man 40 gånger per år för att gemensamt ta beslut över Athens framtid. Alla fria män som var medborgare i Athen och var över 20 år gamla fick vara med och både diskutera olika frågor och ta beslut i dem. Slavar, kvinnor, barn och män som inte hade bägge föräldrarna från Athen saknade rösträtt.

Bodde man ute på landsbygden eller om man hade ett arbete om dagarna betalades en ekonomisk ersättning ut så att man inte skulle förlora pengar på att delta i folkförsamlingens möten.

För att se till så att besluten i folkförsamlingen också utfördes hade man rådet. 500 av folkförsamlingens medlemmar hade rätt att vara med i rådet och av de arbetade 50 personer i taget under en månads tid. På det sättet fick alla i rådet arbeta minst en månad varje år. Vilka som skulle sitta i rådet bestämdes med lottning.

Jämför vi med Sverige i nutid kan man se att folkförsamlingen motsvaras av vår riksdag och rådet motsvaras av vår regering. De grekiska tankarna lever alltså kvar hos oss än idag fast det gått nästan 2500 år.

Grekisk talare (Perikles)

Perikles

Perikles

En post inte kommer att vara det som skulle var som det var

som inte vem som helst kunde ha var att bestämma över armén. Där kunde man bara ha någon erfaren ledare eftersom det kunde innebära att landet erövrades om man gjorde fel. En som valdes till Posten var storbonden Perikles. Han lyckades bli omvald om och om igen så under hans livstid blev han i praktiken en diktator i Athen. Bland det han införde var gratis teaterspel till de fattiga i landet. Dessutom är han känd för att han tog de pengar Athen fick för att hålla en flotta till hela Greklands försvar mot Perserna och renoverade Akropolis och byggde Parthenontemplet i Akropolis för de pengarna istället. Det gjorde visserligen de andra stadsstaterna rasande, men arbetslösheten gick ner och risken för uppror inom Athen försvann.

Parthenontemplet, nutid

Teatern

Man satt på läktare och såg ner på scenen i de forna grekiska teatrarna

Teatern har sin grund i Grekland och var ursprungligen skådespel till vinets gud Dionysos ära. På teatern roades man av olika teaterstycken samtidigt som man kunde träffa grannar och vänner och diskutera de olika skådespelen. Flera av dem spelas än idag.

Det är också genom teatern vi får veta mer om hur kvinnorna hade det. Oftast är det män som beskriver män i de gamla skrifterna från den här tiden, kvinnornas liv omnämns sällan. I teatern får vi däremot stifta bekantskap med Medea som hellre slåss på slagfältet än föder barn. Kungadottern Antigone som gör sin bror en sista tjänst och begraver honom. En handling hon riskerar dödsstraff för. Eller Lysistrate som startar en sexstrejk tillsammans med de andra fruarna i Athen tills männen går med på att avsluta sitt meningslösa krig. Eller kung Oidipus som av misstag gifter sig med sin mor och dödar sin far.

Sporten

Brottning i de olympiska spelen

Det var grekerna som började med olympiska spel, återkommande tävlingar vart fjärde år mellan olika stadsstater. Den största sportarenan fanns vid berget Olympia, men det fanns fler på olika platser i det antika Grekland. Man kom till tävlingsområdet en månad i förväg och bodde i tält medan man tränade inför tävlingarna. Själva tävlingarna pågick under fem dagar:

• Dag 1: kappridning och kappkörning med häst och vagn.
• Dag 2: Femkamp-löpning, längdhopp, brottning, diskus- och spjutkastning
• Dag 3: Offer och fester till guden Zeus ära, han var guden som beskyddade spelen.
• Dag 4: Löpning.
• Dag 5: Boxning och brottning.

Det fanns inga lagsporter, alla tävlade individuellt. Man vann varken guld eller pengar utan segrarna fick bara en olivkrans. Det gjorde inget eftersom det var äran över att ha vunnit som var viktigast. Ibland hände det att vinnarna belönades med guld och silver när de återvände med sina segrar till hemstäderna.

De som tävlade var män, och de tävlade vanligen helt nakna. Straffet för en kvinna att komma in på tävlingsområdet var döden och de fick absolut inte vara med och tävla.

De år man tävlade rådde fred i övrigt. Vid ett tillfälle gick Sparta ut i krig under de olympiska spelen. Straffet blev dryga böter och att de fick skämmas inför samtliga andra grekiska stadsstater. Man tyckte att det var bättre att kämpa mot varandra i olika sporter än med vapen i hand, en god tanke som också var grunden till dagens moderna olympiska spel när de återupptogs 1896.

Litteraturen

Det fanns böcker före den grekiska tiden, flera delar av bibelns gamla testamente är t.ex. äldre. Ändå var det med grekerna som böcker med löpande text och berättelser blev vanliga. Dessutom var många greker läskunniga och kunde både läsa böckerna och skriva egna. Homeros är redan omnämnd men det fanns andra som Sapfo på ön Lesbos som skrev texter där hon bland annat förklarade sin kärlek till unga kvinnor ( se t.ex. http://runeberg.org/ordochbild/1934/0539.html). Av många anses hon som en av historiens första kvinnliga poeter och författarinnor. Eller Aesopos som skrev sagor med djur i huvudrollen (http://runeberg.org/esopsfab/) som man fortfarande läser. Ordspråk som Den som biter över mycket mister ofta hela stycket eller surt sa räven har sitt ursprung i de sagorna.

Sapfo / Sapho / Sappho

Matematiken och fysiken

Det var greken Erathostene som listade ut jordens omkrets och att jorden är en glob. Grekerna var duktiga i trigonometri och kom på det matematiska sambandet med PI i cirklar. Ända in på 1950-talet användes Euklides matematikbok Elementa som lärobok på svenska realskolor (gymnasiet). Det var Aristarchos som kom fram till att jorden snurrade runt solen och inte tvärtom, en tanke som inte fick fäste i Europa förrän 2000 år senare. Demokritos kom på att det måste finnas en minsta beståndsdel som allting annat består av, en beståndsdel han kallade ”atom”.

Erathostenes världskarta

Erathostene mätte solens vinkel mot jorden vid samma tidpunkt på två olika platser längs samma längdgrad, En stolpe i Syene och en brunn i Alexandria. På det viset kunde han beräkna jordens omkrets.

Politiken

Plato / Platon

Grekerna kom inte bara på demokratin, de hade många och ingående samtal och diskussioner kring hur ett land borde styras. Mest känd av alla dessa var Platon som i sina böcker ”Staten” och ”Lagarna” beskrev styret av ett land så ingående att de tankarna används än idag.

Pedagogiken

Sokrates tömmer giftbägaren

Att lära sig att lära, eller hur gör man när man lär sig saker, var viktigt för grekerna. En av de främsta lärarna var Sokrates som tyckte att det bästa sättet att lära sig något var att göra det i dialog med en annan person. Bara då kunde tankarna prövas och nya sätt att nå kunskap skapas. Mycket av vår nutida skola baseras på Sokrates idéer. Han var inte så populär under den tid han levde och tvingades att ta självmord genom att dricka förgiftat vin år 399 f.Kr.

Naturvetenskap

Aristoteles, till höger, undervisar en ung Alexander den store

Man skall lära sig om världen genom att studera den. Så resonerade grekernas främste vetenskapsman Aristoteles, som bland annat var lärare åt Alexander den store. Hans böcker har påverkat i princip all forskning ända fram till 1600-talet och inom vissa delar ända in till 1800-talet. I dag vet vi att mycket av det han trodde var fel, men under tiden han levde sägs det att han visste allt som var värt att veta. Däremot används hans principer kring forskning än idag.

Medicin

Tidigare trodde man att sjukdomar berodde på att gudarna var missnöjda med en människa. Hippokrates, läkekonstens fader, kom fram till att sjukdomar hade naturliga orsaker, och dessutom att människans kropp hade en medfödd förmåga att bota sjukdomar.

Kirurgens verktyg, antikens Grekland

Arkitektur

Grekerna lärde sig att bygga tempel och palats i sten med pelare som höll upp taken. Den tekniken förfinades senare av romarna som övertog kulturen från grekerna.

Pelargång från antiken

Gudarna

Grekiska gudar var ursprunget till de romerska gudarna, och man kan spåra många drag från de grekiska gudarna i andra gudar i kulturer långt ifrån Grekland.

Bild på Poseidon, havsguden, i Göteborg

Araberna

Så, om nu grekerna var så långt framme i utvecklingen, varför verkade det inte som man kände till det hos oss? Orsaken är den mörka medeltiden som började när Rom gick under. Grekernas kunskaper övertogs av Rom när romarna erövrade de grekiska områdena. När Rom gick under försvann även kunskaperna om den grekiska kulturen. De som fortfarande hade de gamla grekiska böckerna var dels den katolska kyrkan som misstänksamt vaktade kunskaperna och muslimerna som tagit över stora delar av områdena runt södra Medelhavet och med det även gamla grekiska böcker. Hade det inte varit för muslimerna hade antagligen mycket av grekernas kunskaper försvunnit.

I samband med Renässansen under medeltidens slut spreds åter de gamla grekiska kunskaperna till vanliga människor, mycket tack vare att man uppfunnit boktryckarkonsten och kunde sprida de gamla lärorna, översatta från arabiska till latin, på ett enkelt sätt.

tryckpress, kopia