Historia 1a1/Alexander den store och Hellenismen

Alexander den stores imperium när det var som störst

Hur började det?

År 356 f. Kr. i Makedonien, ett land norr om det vi kallar det egentliga Grekland, föddes en liten prins som döptes till Alexander. Hans mor Olympias var en stark kvinna som hela livet gjorde allt för att se till att sonen fick makt, ära och rikedom. Ibland hånades hon för att hon inte var makedonier utan en prinsessa från grannlandet Epiros, men aldrig när hon hörde.

Vilka var makedonierna?

Karta över Makedonien under antiken

Makedonierna var kända som råbarkade krigare och man såg ner på dem i både Sparta och Athen, Bland annat drack makedonierna sitt vin outspätt, något som ansågs barbariskt bland de andra. Dessutom drack makedonierna enorma mängder vin i fester och fylleslag som ofta slutade i slagsmål där en eller fler dödades.

Hur var kung Filip?

Byst av Filip II

Alexanders pappa, Filip II var en riktig slagskämpe, ärrad av många strider. Dessutom saknade han ett öga. Filip var en begåvad härskare och framstående militär strateg. Den makedoniska armén, den tidens mest fruktade krigsmaskin, var Filips skapelse.

Hur var Alexanders ungdom?

Som ung fick Alexander veta att han var speciell. Han fick bland annat veta av sina föräldrar att han var släkt med både Akilles och Herkules. Hans pappa sökte efter den bästa läraren man kunde tänka sig och anställde Aristoteles som privatlärare åt Alexander.

Alexander växte upp till en stark ung man. Han var kortvuxen med mycket muskler och gillade kroppsövningar. Skinnet var ljust, liksom håret. Ögonen var blå, det ena något mörkare än det andra och rösten gäll. Som vuxen bar han, till skillnad från de flesta män, inte skägg.

Redan som sextonåring fick han ta över landets styrning när pappa Filip var ute och krigade. Makedonien blev anfallet men tack vare den unge Alexander besegrades fienden.

När han var arton fick han hjälpa sin far i strid mot de grekiska staterna, bland annat Athen, och ledde trupperna till seger. Det ledde i sin tur till att Filip kunde ta över kontrollen av vissa av de grekiska grannstaterna.

Hur blev Alexander kung?

336 f. Kr. blev Filip dödad av en lönnmördare. Alexanders soldater hann ikapp honom och dödade honom omedelbart, något som fått moderna forskare att tro att det var Alexander själv som låg bakom mordet. Detta ledde till att Alexander blev kung över Makedonien bara 20 år gammal.

Filips död skapade oro i de städer och länder han tagit kontrollen över och Alexander skyndade snabbt söderut och tvingade ledarna att svära honom trohet. Det var inte helt lätt och han var tvungen att återvända flera gånger innan hela Grekland, förutom Sparta, lydde honom.

Varför anföll Alexander Persien?

Alexander den store på sin häst Bukefalos vid Issus

Filip II hade planerat ett krigståg mot Persien som Alexander ärvde. Tanken var att återerövra kustområdena på persisk sida i det som numera är Turkiet, men det visade sig vara så lätt att besegra perserna att han fortsatte söderut. Med sig hade han över 30 000 blandade greker och makedonier till fots och drygt 5000 till häst.

Persien hade den största flottan och Alexander visste att han aldrig kunde besegra perserna till havs. Istället skyndade han sig söderut ner längs kusten och erövrade hamnstad efter hamnstad. De som gav sig frivilligt fick en mild behandling, städer som Tyros som nekade behandlades hårt när befolkningen endera togs som slavar eller dödades genom korsfästning och staden brändes. När hamnstäderna erövrats fanns ingenstans de persiska skeppen kunde få tag på mat och vatten vilket tvingade bort dem från haven.

Persien styrdes av kungen Darius III och när han hörde talas om Alexanders inmarsch och segrar blev han orolig. Med en nästan dubbelt så stor armé som Alexanders tågade han västerut för att möta hotet och de möttes vid Issos 333 f.Kr. Alexander vann en förkrossande seger och Darius flydde för att inte bli dödad. Efter sig lämnade han både fru och barn som behandlades väl av den segrande Alexander.

Medan Darius drog sig djupare in i Persien erövrade Alexander Egypten och 332 f. Kr. slet han landet ur händerna på Darius III som tappade inkomsterna från den enorma skatt egyptierna tvingades betala till honom varje år. Här anlade han staden Alexandria som är känd än idag som ett centrum för handel, vetenskap och konst.

Våren 331 f. Kr. hade Darius skrapat ihop en jättearmé. Samtida författare skrev att det var en miljon man, antagligen var det bara 100-200 000 men ändå en bra mycket större armé än Alexander hade. De två härarna möttes på fälten vid Gaugamela och med lika mycket tur som skicklighet utnyttjade Alexander att hans trupper var snabbare och de segrade. Återigen tvingades Darius fly. Skillnaden den här gången var att han inte hade någonstans att fly.

Vad gjorde Alexander efter segern?

Mosaik som föreställer Darius III

Själv kunde Alexander marschera vidare in i Persiens stora stad Babylon som ny härskare över dåtidens största imperium. För de segrande makedonierna blev intåget i Babylon en chock. Sedan gammalt kallades alla som inte talade grekiska för barbarer. Nu fick de stifta bekantskap med en civilisation som: konstnärligt, teknologiskt, vetenskapligt och i allmän levnadskonst – var överlägsen den egna grekiska. De som bodde i Babylon tog till sig den grekiska kulturen och blandningen av grekisk- och persisk kultur, när man tog det allra bästa av två stora kulturer, blev något helt nytt och det är den nya kulturen vi kallar ’’hellenismen’’.

Alexander fortsatte vidare in i Persien. Först till Susa och slutligen till Persepolis. Under en fyllefest kom man på den fantastiska idén att bränna huvudstaden som hämnd för den gången Persiens kund Xerxes brände Athen. Alexander tyckte idén var kul och delade ut facklor till sina män och Persepolis stacks i lågor.

Darius levde fortfarande och så länge han var vid liv var han ett hot. Alexander fortsatte att förfölja den gamle kejsaren vidare österut. År 330 f. Kr. kom man ikapp Darius och hans män, men då var det för sent Darius var döende efter de sår han fått när han förråtts av sina egna soldater som försökt mörda honom och det sägs att han dog i Alexanders armar.

Vad är ’’Hellenism’’?

Alexander ville att makedonierna och grekerna skulle ta till sig den persiska kulturen. Själv började han gå i persiska kläder och krävde att de som ville tala med honom skulle krypa fram på golvet till honom, som man gjorde i Persien. Dessutom ville han att hans män skulle gifta sig med persiska kvinnor. Inget av detta var speciellt populärt bland makedonierna. I slutändan var ändå Hellenismen något bra. Alexander tog till sig det han tyckte var bra i de nya kulturerna han stötte på och bakade in det nya i den grekiska kultur han hade med sig hemifrån. På det viset skapades en ny kultur med det bästa från olika världar.

Roxane, gifte sig med Alexander endast 16 år gammal

Varför tågade Alexander mot Indien?

Precis som Darius I hade härskat ända bort till Indien ville Alexander göra det. Han tog med sig en här av blandade nationaliteter. Armén bestod inte längre enbart av greker och makedonier utan även av egyptier, syrier, fenicier, perser, baktrier och indier.

Vid floden Hydaspes, en biflod till Indus, möttes indiska och grekiska trupper för första gången i stor skala. Indierna hade tränade stridselefanter, men det hjälpte inte. Alexander segrade ändå. Elefanterna besegrades genom att man högg av deras hälsenor med yxor så att de inte kunde gå. Högg man snabeln av dem blev de galna av smärta och sprang rakt fram genom led av både vänner och fiender.

Slaget vid Hydaspes

När var han tvungen att vända?

När Alexander fortsatte längre in fick manskapet nog och gjorde myteri. En samtida historiker berättar:

Det fanns bara några få makedonier kvar, och de var på gränsen till förtvivlan. På grund av de långa marscherna var hästarnas hovar nedslitna, och under de många striderna hade soldaternas vapen blivit slöa och trasiga. Ingen hade längre grekiska kläder. Världserövrarnas ärriga kroppar höljdes av trasor som man tagit från barbarer och indier och nödtorftigt lappat ihop. Sedan sjuttio dagar strömmade regnet ned under storm och åska.

Myteriet gjorde Alexander ursinnig, men han följde mannarna uppmaning och beslöt att återvända västerut. Han trodde att bästa vägen var att färdas ner längs Indus och marschera längs kusten, men det var ett stort misstag. Längs Indus fanns en mängd fientliga kungariken och även om Alexander besegrade vartenda ett av dem fick de svåra förluster. När de sedan gick tillbaka var de tvungna att gå rakt igenom Makranöknen på sommaren. Där dog tusentals soldater och hästar av törst och utmattning.

Vad hände när han kom tillbaka?

Malariamygga

Våren 324 f. Kr. nådde Alexander och hans män slutligen Susa. Då hade det gått fem år sedan han marscherade iväg för att se vart världen tog slut vid världshavet Okeanos bortom Indien. Hemkomsten firades med att över 10 000 av hans män gifte sig med persiska fruar och han själv gifte sig med en av Darius III döttrar.

Efter det fortsatte han till Babylon där han planerade en expedition för att segla med fartyg runt hela Arabiska halvön till Röda havet. Under de fylleslag man hade medan expeditionen utrustades drabbades Alexander av feber. Man vet inte om det var en naturlig sjukdom, kanske malaria, eller om han blev förgiftad, men 10:e juni 323 f. Kr. avled han endast 33 år gammal. Han kallades aldrig ”den store” av sina samtida utan det är ett tillnamn som senare generationer gett honom.

Vad hände sedan?

Alexander hade en son, men han var inte ens född när Alexander dog. Något år efter pappans död dödades även han tillsammans med sin mamma Roxane. Utan arvinge föll Alexanders imperium ihop. Hans olika generaler kämpade åt sig varsin bit som kungarike. Persien blev en bit, Makedonien en annan, Egypten en tredje osv. Det sista av dessa att erövras längre fram i historien var just Egypten där Cleopatra var den sista grekiska härskaren av Ptolemaios släkt. Hon tog sitt liv när romarna erövrade hennes land.

Alexander grundade många städer överallt i de områden han erövrade. Många har försvunnit, andra har döpts om, men faktum är att flertalet blev viktiga handelscentra redan under Alexanders livstid och har förblivit det fram till nutid.

Genom att han alltid såg till att det var makedoniska generaler som tog över ett område spreds det grekiska språket och den grekiska kulturen, uppblandad med den orientalisk, långt bortom Greklands gränser.

Uppdelningen av imperiet