Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 4, Lärplattformar

Bakgrund

Allteftersom Internet byggts ut har administrativa system blivit mer och mer aktuella för landets skolor. Olika företag har hakat på trenden och tagit fram olika system för att tjäna pengar på skolornas behov. Tyvärr är inget system riktigt bra, enligt mig. Även jag utvecklade en lärplattform för grundskolan men då jag inte fick en enda kommun att köpa in systemet lade jag ner alltihop. Synd, med tanke på alternativen på marknaden. De system jag har jobbat med själv finns omskrivna här nedanför, förutom Schoolsoft, Visma och P.O.D.B som jag aldrig personligen använt.

Varför misslyckas dataföretagen som tillverkar lärplattformar till skolorna så kapitalt? Den riktigt stora stötestenen är, enligt mig, den tid som lärare har till varje elev. De som tillverkar de olika lärplattformarna verkar tro att lärare har hur mycket tid som helst för varje elev, därför finns mängder med flikar, rubriker, underrubriker osv. så att det kan ta några minuter på ett trögt system innan man kommit dit man vill för en enstaka elev. Sedan måste samma procedur göras om för samtliga elever i en klass eller undervisningsgrupp, beroende på hur lärplattformen är uppbyggd. I vissa lärplattformar får man, som tur är, istället upp klasslistor där man snabbt kan klicka i kryssrutor istället, vilket minskar den tid det tar att administrera en klass till mer rimliga nivåer.

Nästa problem är att tekniker och skolledning verkar vilja ha så mycket som möjligt av de papper som finns kring en elev inuti lärplatttformen. Där skall man ha loggböcker, dagliga kommentarer, skriftliga bedömningar om allt som lämnats in, IG-varningar, IUP:er osv. Problemet är att lärare vanligtvis är individualister och olika lärare sköter de uppgifterna som de är ålagda att göra enligt Skollagen och skolförordningen på olika sätt. Vanligast är någon form av excelark lokalt på datorn som man snabbt kommer åt, andra skriver i worddokument och många lärare har kalendrar där de fyller i uppgifterna kring eleverna för hand. På det viset slipper lärarna hantera de krångliga, oanvändarvänliga och tröga systemen som lärplattformarna vanligtvis består av om de absolut inte måste. Många lärare har berättat för mig om stressen på gränsen till sammanbrott som de upplevt när de väntat på att något skall hända på datorn i ett trögt system samtidigt som klockan går, nästa lektion är på väg att börja och de måste dessutom hinna kopiera upp en klassuppsättning lektionsmateriel eller göra någon annan tidskrävande arbetsuppgift.

För... det är tiden som är problemet. "Tiden är en mara, ett odjur som ständigt flåsar oss i nacken". Slår man ut den tid en lärare normalt sett har för administration på en klass per dag kan man nog säga - mellan tummen och pekfingret - att det är 10 minuter per klass. Slår man ut det på 20 elever har man 30 sekunder administrativ tid per elev och dag. Det är utifrån tidsramen 30 sekunder/elev som de företag som tillverkar lärplattformarna borde arbeta, inte utifrån att läraren har obegränsat med tid för varje elev som det verkar vara nu. Det förutsätter dessutom att ingen elev i klassen kräver extra tid. Är klassen större, på säg 30 elever, har man 20 sekunder per elev och dag. Inom den tidsramen ingår allt det som man måste göra: lägga in frånvaro, fylla i IG-varningar, justera elevens IUP, jämföra elevresultat med LPP:er, kontakta hemmet om eleven misskött sig eller skolkat, lägga in resultat från rättade prov osv. Det räcker med att man har en elev som skolkat en dag som man måste diskutera med föräldern för att tidsschemat skall bryta ihop. Använder man 30 minuter till att jaga rätt på föräldern, vilket jag gjort många gånger, har man ingen tid till resten av klassen alls. Vad gör man då? Man fyller i frånvaron eftersom det är det allra viktigaste på alla skolor. Övrigt får man endera låta bli att fylla i, eller göra hemma efter skoldagens slut på obetald arbetstid.

Nästa problem för läraren blir ju att rektorn ser att läraren inte fyller i alla kolumner och fält och flikar och gud vet vad för varje enskild elev varje dag, vilket innebär att rektorn får intrycket att läraren inte sköter sitt arbete. Rektorer har nämligen, av egen erfarenhet, väldigt sällan någon kunskap om lärarnas administrativa arbetsbörda eller hur de administrativa arbetsuppgifterna de ålagts att göra av skolledningen påverkar lärarens arbete eftersom de aldrig går ut i verksamheten eller sitter med under lektionstid i klassrummen. Det enda sättet rektorerna kan mäta lärarnas effektivitet på är genom att se hur mycket läraren fyllt i lärplattformens olika fält. Ju mer avancerad lärplattform, ju fler fält är det att fylla i, och ju slöare verkar läraren vara när inte alla fälten fylls i varje dag eftersom läraren vanligtvis inte har tillräckligt med tid när det händer något utöver det vanliga (och det brukar ske varje dag). För när tiden inte räcker till måste varje ansvarstagande lärare prioritera att ta hand om eleven istället för administrationen kring eleven, men den prioriteringen är osynlig för rektorn och märks aldrig i lönekuvertet.

Vad skall dokumenteras enligt lag?

I lagen står inget uttryckligt beskrivet hur det skall dokumenteras, utan det nämns att en dokumentation skall ske, eller bara att något skall kunna överprövas som undermenat måste vara dokumenterat.

De lagar och regler som gäller i grundskolan är:

Skollagen (2010:800) från 1 augusti 2010.
http://62.95.69.3/SFSdoc/10/100800.PDF

och

Skolförordning: SFS 2011:185 gäller från 15 april 2011.
http://62.95.69.3/SFSdoc/11/110185.PDF

Om man lusläser dem med IT-grundskollärarögon finns följande olika paragrafer som direkt eller indirekt pekar på ett dokumentationsbehov:

Skollagen (2010:800) från 1 augusti 2010

Kap 3:

4 § Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveckling.

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn.[osv. Klipp....]

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.[osv. Klipp....]

17 § Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.

Kap 4:

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

Kap 6:

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Kap 10:

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Kap 28:

16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,
2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §, eller
3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

Skolförordning: SFS 2011:185 från 15 april 2011

kap 4:

8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

Kap 6:

5 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg, och
2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.

Slutledning

Vad kan vi utläsa av detta? Det som måste dokumenteras är:

Närvaro/frånvaro (men inte orsaken till frånvaron)
Betyg
Information om elevens kunskapsutveckling inför utvecklingssamtalen
Åtgärdsprogrammen (men inte underlaget för dem).

Allt annat kan hänföras till sådant som kan vara bra att dokumentera, men som egentligen inte måste göras. Visserligen har rektorn rätt att leda och fördela arbetsuppgifterna, men om tiden inte räcker till och du känner dig som ett sönderstressat djur som jagats in i ett hörn är det bättre att utgå från lagen än från rektorns vilja och fullständigt skita i LPP:er, IG-varningar, formativa utvecklingsloggar och liknande verksamhet som finns med bland lärplattformens olika flikar men som inte är påtvingade arbetsuppgifter enligt lag och som tar tid från både elevkontakten och din planering och utvärdering av undervisningen.

IST-Extens

Ett DOS-program som aldrig riktigt klarade konverteringen till Windows på nittiotalet. Jag använde skrotet i sju års tid, antagligen är programmet orsaken till att jag blev gråhårig. Det förvånar mig att det fortfarande används på skolor, men det måste bero på administrativ personal som är vana vid programmet och som ännu inte gått i pension.

Fronter

En mardröm av mappar som växer obehindrat och exponentiellt. Ett system som är i total avsaknad av administrativa moduler. Man kan inte ens få fram en vettig klasslista ur systemet. Jag har faktiskt gått en administratörsutbildning i Fronter och kan bara sucka över idiotierna.

Skola24

Skola24 är väl det enda system som, om man har den mest avskalade versionen, faktiskt fungerar hjälpligt i en skolmiljö. Mycket dokumentation måste dock skickas genom alternativa system. Det sorgliga är att programmet NovaSchem, för schemaläggning, krävs för att man skall kunna utnyttja finesserna i skola 24 fullt ut.

Rexnet

Rexnet är ett system utvecklat av Tieto, som även har Pro Capita, och som lovade mycket men misslyckades med allt. Det är oerhört tungrott och utan någon sammanhållande tanke bakom. Jag har jobbat med Rexnet ett helt år och har aldrig saknat det efteråt. Enligt källor på Internet har Rexnet aldrig sålts till en kommun om kommunen haft andra system som konkurrerat.

http://www.idg.se/2.1085/1.224147/utskallt-skolsystem-tog-bakvagen-in

För att citera IT-chefen i Knivsta utanför Stockholm när han ombeds göra ett utalande om Rexnet:

– Det här systemet utvecklades i slutet av nittiotalet. 
Visst har det hänt mycket sedan dess. 
Jag skulle inte säga att Tieto ligger i framkant vad gäller användarvänlighet, 
säger Anders Fredriksson, it-chef på Knivsta kommun.

http://www.idg.se/2.1085/1.223886/kritiken-vaxer-mot-tietos-skolwebb

Unikum

En rörig, ohanterlig katastrof. Ett monster till oanvändarvänlighet. Påbörjades kanske som ett gymnasieprojekt bland elever som aldrig avslutade det innan de gick ur skolan. Jag fick uthärda användningen av det i ett år. Läs mer om vad föräldrar och lärare i Helsingborg tycker om det i ett ovanligt öppenhjärtligt forum.

http://hd.se/helsingborg/unikum/category/larare/

En anonym lärare på forumet sammanfattar Unikum bra:

En positiv lärare var jag
& glatt gick jag till jobbet varje dag
men sen kom Unikum
och jag kände mig dum
för inget gick att förstå
fastän det borde gå
nu är jag bara slut och trött
Unikum är det värsta jag mött
–
poetpedagog

Elits och pingpong

Används av John Bauer koncernen och är något IT-teknikerna på utvecklingsavdelningen jublar över, men ingen annan. Elitsmodulen har lagts på pingpong modulen som högskolor och universitet använder sig av och likt olja aldrig blandar sig med vatten fungerar den här blandningen inte alls. Man kan önska att någon av IT-teknikerna bevärdigat sig med att åtminstone en enda gång ha frågat en lärare om vad man kan ha för behov vid utvecklingen av systemet, men icke...

Övriga system

Utöver detta finns tre system till: P.O.D.B som egentligen är en frontend på en MS Access databas, Schoolsoft som verkar vara en populär lösning på olika friskolor och SPCS Visma som jag aldrig använt mig av så jag vill inte uttala mig om dem.

I Stockholm använder man ett eget system som heter "Skolwebben 2.0" som verkar vara precis lika oanvändbart, stelt och byråkratiskt som Unikum. Läs mer om det här:

http://pedagogstockholmblogg.se/felixstrom/2012/04/29/skolwebben-centralisering-och-exkludering/

Moodle

Om man inte (som jag) vill utveckla ett eget administrativt system för skolorna och inte vill fastna i ett beroende gentemot någon av de existerande plattformarna finns egentligen bara en enda väg att gå, Moodle. Det är ett freewaresystem med öppen källkod, översatt till svenska.

Jag har inte prövat Moodle själv men jag vet att en del av kritiken mot Moodle är samma som en del av kritiken mot några av systemen här ovanför, att man får alldeles för mycket information. Fördelen med Moodle är att man äger koden själv och kan redigera den själv. Om för mycket syns är det bara att ändra koden så att den passar skolans önskemål. Om ingen inom skolverksamheten kan programmera PHP kan man leja bort den delen initialt, det blir ändå billigare i slutändan än om man måste betala skollicens år ut och år in för en produkt alla ändå är missnöjda med.

Läs mer om Moodle här:

http://moodle.org/course/view.php?id=26

Om man kombinerar Moodle med Mahara (också gratis) har skolan en fantastisk helhetslösning om man bara har någon tekniker på skolan som även kan koda PHP så att miljöerna kan skräddarsys till varandra. Läs mer om Mahara här:

https://mahara.org/