Datorn i grundskolan, en IT-teknikers betraktelser/Kapitel 3, Programuppsättning

Vilka program skall man ha i datorerna och i vilka syften

Varje lärare ställs alltid inför "Vad, Varför, Hur" frågeställningen inför alla moment i skolarbetet. Vare sig det rör sig om planeringen av ett prov eller ett stort tema-arbete. Detta är en precis lika relevant frågeställning när man väljer de program man placerar i skolans datorpark. Om man fick drömma skulle datorerna var av senaste modell med de bästa programmen. Nu är verkligheten vanligen sådan att skolorna sällan har råd att underhålla datorerna på ett bra sätt, och än mindre bekosta inköp av dyra program. Vanligen är man hänvisad till olika former av shareware eller freeware som kan användas på ett genomtänkt sätt i undervisningen, trots sina fel och brister.

Om man har operativsystemet Linux i datorerna har man vunnit mycket ekonomiskt, eftersom all programvara är mer eller mindre gratis, men eftersom vi utbildar eleverna att förstå datorerna på ett så enkelt sätt som möjligt måste vi titta på de program man har i en Windowsmiljö. De flesta har motsvarigheter i fri programvara för Linux, ibland portad också till Windows. Jag tar upp exempel baserade på funktionalitet vilket innebär att du som läser denna artikel igen om fem år skall kunna känna igen dig i exemplen – även om verkligheten förändrats. Det finns en del Linux-distributioner avsedda för användning i skolor, till exempel Edubuntu (en variant av Ubuntu) och DebianEdu (ursprungligen SkoleLinux, numera ett projekt inom Debian). Om man använder en sådan kan det vara lättare att hitta lämplig programvara och den, liksom installationsskivorna, kan i viss mån vara anpassad enligt sannolika behov. Webbplatserna kan också erbjuda värdefulla tips. Samma programvara hittas dock i de flesta distributioner.

Program till eleverna

Det viktigaste programmet för eleverna är någon form av ordbehandlingsprogram. Med detta menar jag inte ett program där man kan skriva bokstäver utan ett riktigt program där man kan placera bilder, skriva fotnoter, infoga innehållsförteckningar och sidbrytningar, använda rättstavningsfunktion osv. Det traditionella valet är Microsofts slagskepp Word. Det är samtidigt ett av de dyraste ordbehandlingsprogrammen på marknaden. Troligtvis är det Word som eleverna vanligtvis kommer i kontakt med i sin verklighet utanför skolan och av den anledningen borde detta program finnas i skolans datorer. Nu är de ekonomiska ramarna vanligen sådana att det inte går att köpa in ett så pass dyrt program. I stället får man titta på alternativ.

Libre Office

Ursprungligen utvecklades Libre Office ur Star Office och därefter ur Open Office som tyvärr inte är fri programvara längre. Libre Office är numera ett vanligt alternativ till Microsoft Office. Programpaketet är fri programvara och gratis och finns att få både för Windows och Linux, men rätt tungt med tanke på äldre datorer. I paketet ingår Libre Office Writer som är ett fullgott alternativ till Word. Numera finns fullt språkstöd och man får stöd för svenska både i form av svenska menyer och svensk rättningsordlista.

Abiword är ytterligare ett fritt och gratis alternativ som kan användas på äldre datorer eftersom det inte har lika höga krav på hårdvaran, det är dessutom standard i Xubuntu. Nackdelen är att det inte finns lika många funktioner i Abiword jämfört med t.ex. Word.

Google docs

Google har ett online alternativ som fungerar förvånansvärt bra. Det är tungt för internetanslutningen om man vill lägga in bilder och liknande i dokumentet, men om man skall skriva berättelser går det bra med stöd för svenska även där. Största fördelen är att eleverna kan arbeta på sitt dokument oavsett vilken dator de sitter vid.

Räkneblad

Räkneblad eller tabellräkningsprogram (en. spreadsheet) är ett samlingsnamn för en familj av program där man fyller i uppgifter (främst siffror och formler) i olika celler för att lätt räkna ut statistik, kostnader o.dyl. samt för att skapa diagram som överskådligt visar resultaten. Om man som NO- eller mattelärare funderar på vad man skall ha datorer till är det troligen dessa program man har mest nytta av i sitt dagliga skolarbete. Microsofts Excel är troligen det spreadsheetprogram som flest datoranvändare känner till och det är som alltid också det dyraste alternativet.

Räknebladsprogrammet i Libre Office eller Open Office, Open Office Calc, är fullt dugligt, liksom Gnumeric, båda fria alternativ

Även när det gäller den här typen av program finns ett bra gratis online alternativ i Google docs.

Presentationsprogram

Eftersom datorer är multimediamaskiner skall eleverna ha en möjlighet att skapa multimediapresentationer där bilder, animationer, text och ljud kompletterar varandra. Detta är en vital del i datoranvändningen eftersom eleverna lär sig att hantera avancerade funktioner i datorn samtidigt som de vanligtvis tycker att det är ett roligt sätt att arbeta på. Dessutom finns ett flertal mål i språkämnena där elever skall kunna kombinera bild- och text med varandra.

Bland den uppsjö av olika presentationsprogram kan bl.a. nämnas Microsofts Powerpoint, men det följer med ett liknande (mer avancerat) i Libre- eller Open Office. Dessa är lämpliga för yngre elever eftersom det inte går att göra mycket mer än att placera bilder med text som ändras om man trycker på olika knappar med musen. Har man en snabb internetanslutning finns ett presentationsprogram i Google docs, men det fungerar allra bäst om man bara använder sig av bilder som redan finns på Internet och det klarar inte fantasifulla bildväxlingar eller bakgrundsljud. Till enkla presentationer fungerar det dock utmärkt. Största fördelen med det är att man kan dela ut länken så att presentationen kan ses av vem som helst på Internet.

Bildprogram

Bland fri programvara är Gimp flaggskeppet. Det är ett mångsidigt bildbehandlingsprogram av professionell kvalitet, i första hand avsett för webbgrafik. Wikibooks har en användarmanual och en "skola" för bildbearbetning med Gimp.

Vilka funktioner behöver man egentligen som lärare? Den främsta funktionen är, enligt mig, möjligheten att konvertera bilder mellan olika filformat. Om eleven gjort en bild i Paint och vill lägga ut den på Internet måste den konverteras till JPEG-format, eller kanske PNG om den skall ha genomskinlig bakgrund. Om bilden skall skickas över Internet måste det gå att ändra från BMP till JPEG/PNG för överföringstidens skull osv.

Nästa funktion som är viktig är att kunna beskära bilderna och ändra storlek på dem på ett enkelt sätt. Alla som någon gång försökt ändra storlek på en bild i Paint förstår vad jag menar. Många gånger hittar eleverna bilder på Internet som är för stora/små för det de skall användas till och då måste det gå att ändra bildstorleken på ett smärtfritt sätt.

Färgreduktion och maskning är andra viktiga funktioner som ett bildbehandlingsprogram bör ha. Bilder blir många gånger onödigt stora om man inte kan ändra färgdjupet. Likaså är det bättre att förvandla en bild till gråskala/svart-vit i datorn och sedan skriva ut den (på en svart-vit skrivare) än att försöka skriva ut en färgbild direkt till skrivaren.

Maskningsfunktionen används om man vill låta eleverna experimentera med fotomontage, sätta sig själv bredvid en känd skådespelare osv. Det kanske inte är den viktigaste funktionen, men den väcker elevernas nyfikenhet för hur datorerna kan användas på ett roligt sätt.

Att kunna skriva på en bild är också en viktig funktion. Ibland måste källa eller ägande kunna visas i t.ex. uppsatser och då är det lättast att skriva i det direkt på bilden nederkant.

Slutligen är det roligt, om än inte viktigt, att kunna använda olika filter för att förändra bilden, så ett flertal filter till programmet är mer eller mindre ett krav.

Det finns program där man inte kan skapa en ny bild, bara ändra existerande bilder och dessa program är ett otyg som skolan inte ens bör bry sig om att lägga in på datorerna. Eleverna skall trots allt skapa – inte kopiera. Om man har tillgång till andra program för att skapa bilderna är detta inte ett problem, förutsatt att man ser till att utgå från egna bilder. Här kan man använda sig av elevernas mobiler med inbyggda kameror, digitalkamera och scanners.

Vektorgrafik

Det är sällan som eleverna kommer i kontakt med vektorgrafik i grundskolan, men den kan nämnas eftersom vektorgrafik används i stor utsträckning inom reklambranschen. Största fördelen med vektorgrafik är att bilderna kan göras hur stora som helst utan kvalitetsförlust. Det bästa alternativet, som är gratis, för att arbeta med vektorgrafik heter Inkscape och finns både till Windows och Linux.

Musikprogram

I dagsläget är det programmet Audacity som gäller. Det är gratis och kan klara det mesta man kan förvänta sig att hantera i en grundskola. Det fungerar både för Windows och Linux. Det kan dessutom hantera OGG filer vilket börjar bli en de-facto standard på platser med gratis media som Wikimedia.

Spel

Spelen tas upp i en annan artikel, men om de inte har något pedagogiskt värde, inte går att koppla till något ämne i skolan eller om de förhärligar våld, sexism, rasism eller droger – då har de ingenting på skolans datorer att göra.

Webbläsare

Det finns några stora alternativ och alla är gratis.

• Internet Explorer följer med när man installerar Windows och fungerar bra för de flesta behov man kan ha. Det har dock säkerhetsproblem och Microsoft rekommenderar sin nya webbläsare istället.
• Firefox är ett litet mer avancerat alternativ med mängder av tillägg för att skräddarsy funktionerna. Det brukar vara standardprogram i Linux men fungerar även bra i Windows.
• Google Chrome lanserades som ett snabbare alternativ till Internet Explorer. Det har ungefär samma funktionalitet och fungerar bäst i en Windowsmiljö även om det går att bearbeta det litet för att sedan kunna använda i Linux.
• Opera är ett alternativ från Norge som passar bra på datorer med litet lägre prestanda eftersom det inte kräver lika mycket systemresurser som de övriga. Opera finns både för Windows och för Linux.

E-postprogram

E-postprogram är inte roliga att sätta upp för eleverna. Alla olika parametrar som skall ställas in i varje enskild dator för att få portar och servrar att samarbeta motsvarar inte nyttan man har av att sända ett e-mail ibland till en elev. Besvären är faktiskt så många att det många gånger är enklare att låta dem ha on-line alternativ som Hotmail eller Gmail istället.

Arkivprogram

Arkivprogram är ett måste om eleverna skall skicka stora filer eller flera filer samtidigt mellan sig själv och skolan över Internet. Inte bara för att filerna komprimeras utan lika mycket för att man kan samla ett flertal filer i en enda fil. Det mest använda gratisalternativet heter 7-zip, men det mest kända arkivprogrammet för Windows i dagsläget är Winzip och är ett sharewareprogram. Det finns andra som t.ex. winRAR men även de är bara gratis för privat bruk.

Olika versioner av Windows innehåller även inbyggda alternativ i form av back-up program som fungerar på liknande sätt. Back-up filerna kan dock vanligen inte läsas mellan olika versioner av Windows.

Övrigt på Internet

• Många webbplaster på Internet förutsätter att webbläsaren kan hantera javascript, visa Flashfilmer/animationer och visa PDF filer.
• Webbläsarna stöder i allmänhet javascript och många webbplatser mer eller mindre kräver stödet. På många webbplatser är skripten tunga för gamla datorer och innehåller ofta spionfunktioner (begränsade till webbanvändningen). Något slag av filter kan vara på sin plats.
• PDF hanteras oftast med Adobes Acrobat Reader. På Linux lönar det sig att använda de fria alternativen (xpdf, evince etc.)
• Flash är ett måste för att t.ex. se Youtube filmer eller klipp från UR. Tvärtemot vad många tror installeras inte detta automatiskt med webläsaren utan det får användaren själv lägga in, eller IT-teknikern (dvs. du). De fria alternativen släpar efter, så kontrollera att webbplatserna du skall använda fungerar med det program ni har tillgång till.

Program för att skydda datorerna

Det finns så många olika hot mot datorerna i dagens värld, en värld som mer och mer baseras på att vi skall vara uppkopplade dygnet runt.

Virus

Det allvarligaste hotet mot datorerna är virus och andra sabotageprogram. Dessa kommer in på flera olika vägar. Rent fysiskt är en vanlig källa till smitta USB-minnen och DVD/CD-läsare. Behövs inte DVD/CD-läsare skall dessa enheter helst skall vara urmonterade ur datorerna, både för att minska vandaliseringen och minska smittorisken. Nästa viruskälla är Internet, och den är svårare att komma runt. För ett någorlunda täckande skydd krävs ett antivirusprogram som ligger aktivt i bakgrunden hela tiden. Det skall kunna övervaka när en fil öppnas eller en websida besöks. Finns pengar är det naturligtvis bäst att köpa ett virusprogram, men det brukar vara en alltför betungande kostnad för en skola. Istället finns två gratisalternativ; AVG-antivirus och Avast Antivirus.

Om man gått in för Linux är virusproblematiken mer eller mindre avklarad med det – men inte vissa andra hot. För närvarande (2012) finns inga Linux-virus värda att ta på allvar. Det är ändå vanligt att kontrollera e-post och filservrar för att hindra att Windows-virus sprids vidare. Fri antivirusprogramvara som AVG Antivirus finns tillgänglig även för Linux.

Brandvägg

Alla moderna Windowsinstallationer innehåller en inbyggd brandvägg. Den är inte till särskilt stor hjälp, men fungerar som en första dörrstopp för enkla virus som eleverna själva kan tänkas ha skapat. Ha alltid datorns brandvägg aktiv. Har du Linux kan du installera en gratis brandvägg, men till skillnad från Windows sker inte installationen automatiskt.

Det lönar sig antagligen att noggrannare konfigurera en skild brandvägg mellan skolans nät och resten av Internet. Brandväggsfunktionalitet finns ibland inbyggt i ADSL-modem, routrar och annan nätverksutrustning, men det är inte uteslutet att installera en separat brandvägg, som kan vara en vanlig äldre persondator eller en specialbyggd liten apparat. Brandväggsmaskinen bör ha kapacitet för trafiken den skall övervaka.

Brandväggen mellan skolan och Internet bör åtminstone hindra trafik till skolans skrivare, filservrar och liknande utifrån – och till motsvarande service på de enskilda datorerna, som kan kopplas på eller glömmas på av misstag. Det enklaste är att stoppa all trafik initierad på utsidan till annat än de servertjänster som skall vara öppna utåt. Dessutom kan man stänga av viss trafik utåt, till exempel trafik till e-postservrar andra än den egna.

Uppdateringar

För Linux, liksom för Windows, är det viktigt att programvaran hålls uppdaterad. Säkerhetslappar publiceras kontinuerligt och äldre hål kan vara föremål för attacker. Det gäller också att se till att den service som är tillgänglig från Internet är rätt konfigurerad. Se till att stänga av tjänster som inte behövs och att skärma av tjänster som inte behöver vara åtkomliga från hela världen. Se till att lösenorden är tillräckligt säkra och ta en titt på datorernas programvara för att upptäcka märkligheter.

Bara för att du använder Linux innebär det inte att du slipper uppdatera installationen, gör det till vana att köra uppdateringsfunktionen minst en gång i veckan även i Linux.

Elevsabotage

De enskilda datorerna bör säkras genom att uppstarten alltid görs från hårddisken eller en nätserver, inte i första hand från CD/DVD eller USB-minne. Denna inställning kan skyddas genom ett BIOS-lösenord. Flera BIOS-varianter har (möjligen allmänt kända) reservlösenord och lösenordet kan nollställas om man öppnar datorns hölje, men i de flesta fall räcker denna åtgärd, förutsatt att operativsystemet inte ger möjlighet för användarna att ändra systeminställningar.

Det är viktigt att man utnyttjar att moderna operativsystem är avsedda för flera användare. Ge eleverna och lärarna egna lösenord, se till att åtminstone operatörskontot och lärarkontona har bra lösenord och använd inte operatörskontot till annat än datorunderhåll. På så sätt borde eleverna inte kunna förstöra annat än sina egna inställningar. Om datorerna inte är kopplade till ett nätverk måste man antagligen låta eleverna använda ett gemensamt konto, men inställningarna för detta kan nollställas automatiskt av operativsystemet.

Första veckorna på terminen brukar vara kaotiska för datorerna. Då kommer det upp en ny skock elever som vill visa hur duktiga de är och gör i princip allt för att sabotera datorerna. Vanligtvis är det enkla saker som att byta namn och symboler på ikonerna, men mycket värre saker kan hända. Hur kan man skydda sig mot detta? Om skolan har en programserver är det inget större problem, eftersom eleverna inte lätt kommer åt att ändra programmen på den.

Om varje dator är en egen arbetsstation blir det värre. En väg att gå är att köpa in programmet Ghost, som tar en exakt kopia av hårddisken och sparar kopian. Ett likvärdigt gratisalternativ heter Clonezilla. Varje natt återställs sedan hårddisken till den uppsättning den hade kvällen innan från en centralt placerad server. Nackdelen med det är att datorerna måste stå på dygnet runt (moderna datorer borde gå att väcka över nätet om strömmen inte stängts av), men det är värt det i längden med tanke på hur mycket tid IT-administratören sparar.

Se till att ta säkerhetskopior av allt väsentligt. Också om eleverna i princip bara kan sabotera sina egna inställningar kommer någon ändå att i misstag stöka till sina inställningar. Dessa bör kunna återställas utan att elevens filer försvinner. Sabotageprogram utifrån kan också ställa till svårupptäckta förändringar. Det är då bra att kunna jämföra olika versioner av filerna för att se vilka ändringar som gjorts medvetet. Återställandet bör testas och övas förrän det behövs: det kan vara mer klurigt än det i teorin verkar.

Moderna installationer av Windows har avancerade inställningar i användarkontona så att man i detalj kan ändra filer och mappar så att man kan detaljstyra exakt vad användarna på datorn skall kunna göra och inte göra. Tänk bara på att "nekanden" har högre prioritet än "tillåtanden".

I en domän, eller från Windows 7 på separata datorer, kan man ställa in vilka tider en användare skall kunna logga in på datorn. Det fungerar så klart inte för administratörer, men det är ett enkelt sätt att hålla elever borta från datorerna under tider som de inte skall ha tillgång till dem.

Övervakning

Om man vill se vad eleverna egentligen håller på med på datorerna kan det vara idé att installera ett program där man som lärare kan se vad telningarna egentligen håller på med när ingen vuxen är i närheten. Det mest kända (gratis) programmet är VNC och finns i olika versioner. För Linux finns andra alternativ men man kan komma åt en Linuxdator från en Windowsdator med VNC.

Man måste ändå fråga sig hur värdefull elevernas integritet är? Är det vettigt att vi lärare skall kunna se vad de har på sina skärmar, och gör på sina datorer, i alla lägen?

Det finns andra program av typen key-loggers där alla tangenttryckningar som eleverna gör på datorn sparas i textfiler, men i dagens datorer markeras de alltid som virus och är inte lämpliga att ha på datorerna eftersom loggarna kan komma på villovägar.