Undervisningsformer för blended learning/Undervisningsformer där man lär av varandra

Att studenter ges möjlighet att bli varandras lärresurser och att lära av varandra är oerhört effektivt. På engelska heter detta peer learning, på svenska kallas det ibland kamratlärande.
I korthet går det ut på att man lär av och tillsammans med sina likar, i det här fallet sina medstuderande. Det finns forskning som antyder att läraren många gånger kan ha svårt att sätta sig in i studenternas situation av att inte förstå, inte kunna, inte ha förmåga. Att få lära av och i nära samarbete med en like som inte heller förstår, inte kan eller inte har förmåga kan då vara mer givande. Lärarens roll blir i det här sammanhanget att skapa möjligheter och förutsättningar för studenterna att lära av varandra, att ge ingångar till ämnesområden och koncept, att kunna bedöma var studenterna befinner sig, visa vad målet är och anvisa sätt att ta sig mot det målet. Läraren kan sägas få en meta-roll.

- Studenterna samförfattar och skriver tillsammans Wikisar om relevanta nyckelbegrepp i kursen. Genom att utgå från flippade kortare föreläsningar i form av podcasts eller videoföreläsningar som en kortare introduktion till grundläggande teman ges studenterna i uppgift att gruppvis samförfatta wikisar för att sammanfatta och redogöra för grundläggande begrepp.

-Studenterna blir tilldelade olika "roller" och fungerar som kommentatorer på andra studenters arbeten när studenterna gör gruppredovisningar.

- Studenterna får själva skapa inlärningsfrågor inför tentor via diskussionsforum, som även kan återanvändas för att göra quizar till nästa års studenter.

1. Exempel: veckoprojekt

Nedan följer ett exempel på ett veckobaserat projekt som innefattar att 1.) studenter ger varandra återkoppling, 2.) värderar och uppmuntrar varandras bidrag, 3.) formellt och informellt grupparbete utförs när det passar och 4.) att materialet/arbetet delas upp mellan studenter samt att de lär ut sitt material till övriga kursdeltagare (se denna länk för mer information).

”Har ni koll på era kursare?” Enkätundersökning: utformning, analys av data och presentation

Uppgift: Varje grupp (3-4 studenter) börjar med att formulera en förutsägelse angående sin klass. Det kan handla om vad som helst, till exempel: vilket parti skulle klasskamraterna rösta på om det var val idag?; vilken är deras favoriträtt?; vilka är deras mål efter avklarade studier? Gruppen skapar en enkät som undersöker om deras förutsägelse överensstämmer med verkligheten. Sedan analyserar gruppen insamlade data med lämplig statistisk metod. Resultatet är en wiki-bok om klassen där varje grupp ansvarar för ett kapitel, som sedan presenteras i slutet av veckan. Syftet med uppgiften är att studenterna lär sig genomföra en mindre enkätundersökning.

Mån morgon: Ca 30 min introduktion till uppgiften.

Mån kafferast: Formulera förutsägelsen (ca 15 min)

Mån fm: Skapa enkäten (3h) – direkt återkoppling från läraren i klassrummet.

Mån lunch: Publicera enkäten på Google Forms och bjud in kurskamraterna via epost.

Mån em: Fyll i samtliga enkäter.

Mån em -> Fritt arbete (analys, skriva kapitel i wiki-boken ”Det här är din klass!”)

Tis & ons fm: SPSS-akuten (chatt med lärare).

Tors: Utkast till bokkapitel klart.

Tors em: Gå in och revidera en annan grupps kapitel i wiki-boken. Ändringar ska motiveras.

Fre fm: Redigera eget kapitel baserat på återkoppling från kurskamrater.

Fre em: Gemensam genomgång av wiki-boken inkl. diskussion.

2. Referera och diskutera bokkapitel

Studenterna får i grupper om fyra i uppdrag att läsa och skriva en text om vad de tycker är intressant eller har fastnat för i en text (exempelvis ett bokkapitel eller en artikel). Var och en skriver en egen text samt diskuterar hur de andra beskriver och förstår texten. Lärarens uppgift är att kontrollera att referat och respons är gjort men ger ingen detaljerad bedömning.

Förslag på beskrivning till studenterna: "I läsloggen skall du bearbeta och kommentera en text. Ta upp det du tycker är viktigt och fundera på vad du vill lära dig mer om. Vilka nya tankar får du? Du ska skilja på det som författarna skriver och dina egna reflektioner kring det. Ge sedan kommentarer och synpunkter på allt det de andra i gruppen har skrivit. Lärarna kommer att följa diskussionerna men inte aktivt delta i dem. När vi ser att detta är gjort blir du godkänd på uppgiften."

3. Wikibaserad kollaboration i skadeepidemiologisk bevakning

Syftet med uppgiften är att ge studenterna övning i att skapa en överblick över frekvensen av personskador över olika orsakskategorier, samt att rangordna hälsoproblem för prioritering och åtgärdsplanering. Uppgiften kan enkelt generaliseras till även sjukdomar eller andra folkhälsoproblem. Genom kollaboration kan studenterna lära av varandra, och får samtidigt chansen att skapa en bredare bild över skadepanoramat i samhället än vad de kan förväntas göra individuellt. Publicering av resultatet i en Wiki kan även tänkas öka känslan av sammanhang i uppgiften, eftersom den då kommer att vara tillgänglig för en bredare publik än enbart läraren.

I uppgiften ges studenterna en lista med yttre orsaker till skador klassificerat enligt ett internationellt klassifikationssystem som används av bl.a. Socialstyrelsen. Denna lista administreras i ett separat kollaborationsdokument (t.ex. genom Google docs eller Box notes) för att undvika publicering av namn på Wikisidan. Studenterna tar enskilt huvudansvar för datainsamling och analys för en av dessa genom skriva upp sitt namn bredvid den yttre orsaken. Varje orsak har även en ansvarig granskare för att kvalitetssäkra resultaten som måste vara någon annan än den huvudansvarige. Granskarens funktion är inte att rätta till analysen, utan snarare att genom diskussion med den huvudansvarige lära av varandra och, om olikheter i deras analysresultat finns, identifiera vems tillvägagångssätt som var rätt eller fel, och i sådana fall varför. Huvudansvarig och granskare enas om en eventuell revidering av analysen. En nedkortad version av ansvarslistan kan t.ex se ut enligt följande:

• Trafikolyckor. Huvudansvar: [Namn]. Granskare: [Namn]
• Suicid. Huvudansvar: [Namn]. Granskare: [Namn]
• Förgiftningsolyckor. Huvudansvar: [Namn]. Granskare: [Namn]

Från Socialstyrelsens hemsida ska de sedan inhämta och analysera data för det område de ansvarar för, och kortfattat presentera metod och resultat under respektive rubrik i samma kollaborativa dokument som listan ovan. Följande saker bör kvantifieras per orsak:

• Incidens dödsfall per 100.000 invånare för det senaste tillgängliga året, med skattning av konfidensintervall.
• (Linjär) trend i dödsfall per 100.000 invånare över den senast tillgängliga femårsperioden, med skattning av konfidensintervall.
• Skattning av incidenskvot mellan män och kvinnor [eller annan relevant jämförelse, t.ex. unga mot äldre – poängen är att de ska få träna på beräkning och tolkning av incidenskvot].

När samtliga resultat är insamlade och kvalitetssäkrade skapar studenterna gemensamt en Wiki med en tabell per mått i listan ovan där de rangordnar de externa orsakerna högst-lägst. Sidan ska även innehålla en syntes av metodkapitlen (med ekvationer för skattningarna ovan eller referens till publikationer där ekvationerna finns) och en koncis brödtext som beskriver de övergripande resultaten i tabellerna.

För att följa upp denna uppgift tar vi fram Wikin under det avslutande seminariet på kursen (på campus), och jämför mot skattningar som läraren tagit fram. Där kan vi då gemensamt diskutera eventuella skillnader i resultatet och försöka sudda ut eventuella frågetecken som fortfarande kvarstår. Vi reviderar tabellerna i realtid om något behöver ändras, och läraren illustrerar sitt tillvägagångssätt (vilket som fungerar som en ytterligare kvalitetsgranskning för att motverka risken för fel i de publicerade tabellerna). Studenterna får komma med förslag på ytterligare innehåll, och om tid finns över skapar vi även det på plats, vilket även förväntas skapa möjlighet för studenterna att känna en större frihet i utvecklingen av innehållet i kursen.

4. "Crowd reading" - Digital estetik, Media- och kommunikationsvetenskap

En kurs med ett antal artiklar som skall behandlas under en kurs i digital estetik med många nya begrepp där varje artikel är knuten till ett specifikt föreläsningstillfälle. Studenterna delades in i smågrupper om 2-3 och tilldelades en artikel som de skulle presentera för sina studiekamrater vid ett visst föreläsningstillfälle. Artikeln skulle också sammanfattas skriftligen och läggas ut på Its så att alla kunde ta del av denna. På så sätt ökade studenternas engagemang dels för den artikel de hade ansvar för dels för de delar som deras studiekamrater presenterade, vilket totalt sett tycktes öka studenternas kunskaper inom ämnet. Studenternas ökade engagemang märktes även under själva föreläsningarna där de hade lättare att hänga med. Tidigare var det många studenter som inte läste litteraturen, detta blev nu avhjälpt i och med att de inte förväntades läsa all litteratur själva utan kunskapen kunde komma dem till del via studiekamraternas presentationer och sammanfattningar.

En möjlighet är att studenterna ger förslag på en eller ett par frågor kopplade till "deras" artikel som antingen kan användas som en tentamensfråga eller i en quiz.

5. Kamratrespons på digital produktion

Gör en digital produktion där du ska beskriva en digital applikation, app. I produktionen ska det ingå film, bildberättelser, berättarröst och egna filmklipp. Se på produktionen själv och skriv ner vad du tycker dig ha sett av det du ville få fram i din presentation.

Kamratrespons: Byt produktion med en kritisk vän och se varandras. Skriv sedan en reflektion om vad du har sett, enligt matris för återkoppling.

Formulera den egna processen: Se på den digitala produktionen en gång till och reflektera utifrån det du nu ser med bakgrund av kamratresponsen. Utifrån din egen reflektion och återkopplingen från din kritiske vän kan du göra förändringar innan slutgiltig inlämning.

6. Studenter lär studenter med exemplet matematik

Varför?

Bibehålla en bra genomströmning, dra nytta av tidigare studenters erfarenheter och kunskaper i matematik och matematikundervisning genom att utveckla undervisningsformer som kombinerar fysiska möten, asynkrona och synkrona digitala tjänster.

Vad?

Få till räknestugor där olika årskurser av studenter fungerar som lärare åt varandra. En fysisk variant respektive en zoom-mötesvariant samt asynkront via web.

När?

I första hand erbjudas under period 5 respektive 1, det vill säga mellan ordinarie tentamen och omtentamen.

För vilka?

Erbjudas studenter som inte klarat ordinarie tentamen på första och andra mattekursen.

Av vilka?

Studenter som har klarat tentamen och vill utveckla sin didaktiska förmåga och självreflektion om sitt eget lärande samt intresserad av att förstå matematik utifrån andras perspektiv.

Hur?

1. Kursledare startar en kurs i läroplattform (utvärderas efter en kursomgång)

2. Introduktionstillfälle (fysiskt) för de som ska fungera som lärare. Förhållningssätt och ”uppdrag”, om att leda andras lärande, snarare än att veta och föreläsa… vikten av att vilja förstå hur andra förstår. Ta hjälp av forskning om återkoppling, ge några ”nycklar” här…, möjligt med ett inspel om återkoppling. Genomgång av zoom.

3. Första möte, en grupp fysisk träff respektive via ett zoom-möte. Studenter väljer vilket eller vill gå på båda. Erbjuder fysiska träffar men också asynkrona och synkrona möten.

4. Uppföljning och utvärdering:

• Utfall förändring och genomströmning jämfört med föregående
• Synpunkter om ”konceptet räknestuga” från de som varit med, vad har fungerat, vad behöver utvecklas?
• Reflektion om lärandet hos de student som haft rollen som ”Lärare”

Utveckla och genomföra inom ramen för konceptet ”räknestuga”: Filmer av och för studenter kring vanliga ”missförstånd” utvecklas fortlöpande utifrån de frågor som kommer upp under perioden. Utveckla chat och forum student-student.

Hur ofta?

Erbjuds 1 gång/vecka cirka 2 timmar per gång. Under 20 veckor.