Advers är en äldre benämning av myntets framsida.

Frånsida

redigera

Frånsida är namnet på ett mynts baksida.

Gravör

redigera

Gravören är myntets formgivare.

Mynthandlare

redigera

Person som bedriver handel med mynt, vanligtvis i en butik av något slag.

Myntklubb

redigera

Myntklubb, sammanslutning av myntsamlare och numismatiskt intresserade som håller regelbundna eller oregelbundna sammankomster.

Myntmästare

redigera

Myntmästaren är den som ansvarar för myntutgivningen, myntverkets föreståndare.

Myntmästarmärke

redigera

Bokstav eller bokstäver på myntet som berättar vem som var myntmästare då myntet präglades. Sedan 1986 är myntmästarämbetet avskaffats och myntmästarmärket avser istället riksbankschefen. Exempel: U = Bengt Ulvfot, D = Bengt Dennis, B = Urban Bäckström, H = Lars Heikensten och SI = Stefan Ingves

Myntort

redigera

Platsen där myntet präglas.

Myntsamlare

redigera

Myntsamlare avser en person som samlar på mynt.

Myntämne

redigera

Materialet som myntet tillverkas av.

Numismatik

redigera

Numismatik är läran om mynt, sedlar, medaljer och polleter.

Numismatiker

redigera

En numismatiker är en person som syslar med numismatik.

Omskrift

redigera

Text längs myntets kant, kan figurera på båda sidor av myntet.

Patina. Ett mynts patina avser dess lyster/färgton, något som kan ändras över tiden.

Prägling

redigera

Avser processen där myntet tillverkas och för att vara fullständigt korrekt det skede där myntet får sina detaljer. Exempel: Enkronorna började präglas 1875.

Präglingsort

redigera

Se myntort.

Revers är en äldre benämning på myntets baksida.

Stampen är ett verktyg där man ingraverat myntets inverterade från- eller åtsida. Används då mynt präglas.

Äldre benämning för myntämne.

Åtsida

redigera

Åtsidan är myntets framsida.