Stadsvandringar i Skellefteå/Trästaden Skellefteå (vandring, 3 km)

Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Vi ska gå 3 km och kommer att stanna och fika ungefär halvvägs. Jag kommer därefter lämna er i centrum så ni hinner ta en titt på stan innan middagen.

kv Ekorren, 2009

Förord

Det är många som kallar sig trästäder idag. De flesta har det gemensamt att det är vi som har byggt dem. I Skellefteå samsas världsledande träforskning och landets främsta träindustri med en kommun som vågar gå före som aktiv beställare. Vi byggde vårt första femvåningshus helt i trä förra årtusendet. Vår guide tar dig med till några av våra större trähusprojekt och ger lite bakgrund, blandat med tankar om framtiden. Skellefteå är idag långt framme inom utvecklingen av verksamheter och produkter som bidrar till minskad påverkan på klimatet. Men det har inte alltid varit självklart för oss. Vår guide visar och berättar om några utförda, pågående och kommande projekt och pekar också på vad vi lärt oss på resan mot hållbart byggande. Vi får också höra om de nya riktlinjerna för hållbart byggande och vad de innebär; hur vackert och klimatsmart går hand i hand med ekonomin.

Rutt

Rutt (karta)

Älvsbacka Strand/Park - Älvsbackabron - Amerikavägen - Nilro (Anderstorp) - Campus - Nipan? - Parkbron - Statt - Borgargårdarna - Ekorren - Centrum.

Talarmanus

Älvsbacka Strand och Älvsbacka Park

Aldergatan/Lindgatan: Regeringen beslutade 2004 om en nationell träbyggnadsstrategi som startade 2004. Skellefteå kommun var en aktiv deltagare i detta. Man valde Älvsbacka nära älven för projektet, inte helt utan debatt med grannar och politiker som var rädda för skuggor och hur det skulle smälta in. Historiens dom blir hård, spådde en del politiker. Inte än, åtminstone. Martinsons Byggsystem, Lindbäcks Bygg AB och White Arkitekter AB gick samman som Bygg i Trä AB för att utveckla ett nytt system för flervåningshus i trä med starkt industrialisering. Systemet innehöll allt från konstruktionsstöd och projektledning till tillverkning och montage. Byggprocessen är särskilt lämpad för nordiska förhållanden, med en nyutvecklad väderskyddsteknik som tillåter bygget att fortgå närmast oavsett väderlek. Uppemot 80 procent av huset byggdes klart inomhus innan det kom på plats. Till exempel var kakel och klinker redan monterat i kök och badrum.

Älvsbacka Strand omfattar tre hus, byggda mellan 2008-2010, där varje hus rymmer 18 lägenheter fördelade på 6 våningar plus indragen övre takvåning. Samtliga lägenheter med utsikt och breda balkonger. För det första huset handlade det om att ta reda på om det överhuvudtaget var möjligt att bygga trähus på det här moderna, industriella sättet. Och det var det ju, byggtiden halverades jämfört med traditionellt byggande. I hus 2 försökte man dessutom få lite koll på energiförbrukningen - med viss framgång. Det tredje huset bedömdes, genom projektet Trästad 2012, enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Miljöklassningen har 15 olika indikatorer som ska uppfyllas inom områdena energi, inomhusmiljö och material. Huset nådde högsta nivån, guld. Det är den första byggnaden i norra Sverige som har en godkänd certifiering. Bara det att stommen i de sju våningarna är av massivträ, innebär ju låg miljöbelastning till en rimlig kostnad. Enbart stomtillverkningen sparar 270 ton koldioxid jämfört med konventionella stommar av betong.

Husens exteriör är självklart utförd i trä, en limträpanel som kombinerar träets naturliga uttryck med en stram elegans. Arkitekt har varit Lennart Sjögren på White arkitekter Umeå.

Längre upp på Aldergatan ser vi hur området kompletteras med det som kallas Älvsbacka Park, där Lindbäcks Bygg och NV Fastigheter bygger kooperativa hyresrätter, också helt i trä. Upplåtelseformen kan ses som en blandning mellan en hyresrätt och en bostadsrätt. Samtliga framtida lägenhetsinnehavare blir medlemmar i den kooperativa föreningen som bildas och kommer genom sitt medlemskap att kunna påverka sin boendesituation och framtida boendekostnader.

Älvsbackabron

Rönngatan 3: Snedstagsbro i trä, som vid invigningen 25 augusti 2011 var Sveriges längsta träbro i ett spann. Bron fick sitt namn efter en omröstning bland skellefteborna. Bron är ett resultat av ett samarbete med Europeiska regionala utvecklingsfonden och Luleå tekniska universitet. Avancerad mätutrustning följer upp brons hälsa. Den är drygt 130 m lång, 4 m bred, och 24,6 m hög (pylonerna). Konstruerad och tillverkad av Martinsons i Kroksjön. Byggherre: Skellefteå kommun. Älvsbackabroprojektet vunnit utmärkelsen årets kommunaltekniska projekt 2012, som delas ut av Svenska Kommunal-Tekniska föreningen med motiveringen att bron "lika vacker som funktionell" och att "med Skellefteå kommuns engagemang i Nationella träbyggnadsstrategin och Trästad 2012 har träbyggandet tagit ytterligare ett steg framåt". Kostnaden för bron var ca 32 miljoner. Av dom var 2 milj EU-bidrag till byggandet och 3 miljoner var EU-bidrag till Luleå tekniska universitet för forskningen på bron.

Amerikahusen

Amerikavägen 4, 8, 12: De här tre parhusen ritades av arkitekterna var John Johansson, Karin Nyberg och Lennart Sjögren 1991-1993. Byggherre var Skelleftebygdens trähus AB och tillsammans genomförde man ett utvecklingsprojekt. Syftet var att rita och bygga parhus med hög kvalitet rakt igenom - både arkitektoniskt och hantverksmässigt. Och med bra totalekonomi. De tre parhusen baserar sig på lokal timmerbyggnadstradition. Alla hus har samma stomme men olika planlösning utifrån orientering och utsikt. Finsnickerier som fönster, dörrar och trappor specialritades och tillverkades lokalt. Husen är avsedda att skildra trähusets utveckling från det enkla panelklädda trähuset till det komplexa träregelhuset, där det tredje har klara drag från amerikansk östkust.

De här husen är de enda skelleftehus, frånsett Skellefteå krafts nya kontorsbyggnad från 2009, som någonsin recenserats i tidskriften Arkitektur. Även om man där kanske lade fokus på arvet från shakertraditionen i USA och att det passade här uppe "där en asketisk religiositet fortfarande har ett fäste och där man fortfarande äter sin morgongröt med träslev."

(Allmän paus mellan Amerikavägen och Nilsro)

Här finns ingenting särskilt i träbyggnadsväg att se, så det blir ett lämpligt stopp. Det är inte sant, just härintill bygger ju fastighetskontoret på en tvåavdelningsförskola med två nya avdelningar. I trä och med sikte på att bli ett lågenergihus. Men det är vardagsmat. Det har det dock inte alltid varit, när kommunen 1997inledde bygget av femvåningskontorshuset Lotsen var det många som höjde på ögonbrynen. Det vara bara två år efter att lagen hade ändrats till att tillåta fler än två våninagr i trä (efter 1880-talets alla stadsbränder). Men redan innan dess hade kommunen 1994 beställt bland landets första nya bilvägbroar i trä uppe vid Sjungande dalen. Det är som sagt många som kallar sig trästäder idag. De flesta har det gemensamt att det är vi som har byggt dem. När vi sedan gick med i Nationella träbyggnadsstrategin och senare Trästad var vi rdan på banan.

Nilsro

Campus: Trähusbyggandet kan ta sig olika former. Här byggs just nu 10 radhus i trä med träfasad, ritade av Collage arkitekter i Skellefteå. Det blir två huskroppar om fem bostäder vardera, samt en garage- och förrådslänga med gästbostad. Bostäderna kommer vara ungefär 120 m2 och i två plan, med uteplats och balkong i västerläge samt entréer från öster. Varje bostad får ett mindre förråd mot fastighetsgränsen i väster, och en garageplats i längan mot öster. Vindsvåningen på garaget ska inrymma förråd för bostäderna. Ett gästrum ska inrymmas i södra delen av garaget. De nya byggnaderna ska tillföra ett modernt formspråk i enlighet med sin tids gestaltning. Husen ska ha flacka pulpettak. Varje bostad kommer ha egen uteplats i markplan, samt balkong mot väster. Avsikten är att detta ska bli lågenergihus med allt vad det innebär av tjockare väggar, tätare hus och bättre ventilation. Just nu tittar man på närvarostyrd ventilation, eventuell bergvärmepump istället för fjärrvärme, och solfångare för varmvatten sommartid. Det är HB Nilsro som är byggherre, och tanken är att bilda bostadsrättsföreningen Nilsro när det är klart. Namnet användes tidigare om den här tomten.

Campus

Campus: Här på Campus Skellefteå finns förstås en rad intressanta trähus, men också världsledande träforskning. Tillsammans kommunen som intresserad beställare och med industrin - som exempelvis Martinsons i Bygdsiljum, Lindbäcks i Piteå, Skellefteå Snickericentral, Kallholmen - har man bildat en viktig träenighet för att vara landets största trästad. Visst finns det andra som också försöker marknadsföra sig så, men de har som sagt det gemensamt att även deras hus är byggda av Skelleftebor. Träforskningen bedrivs huvdusakligen av SP Trätek, Luleå tekniska universitet och TCN, Träcentrum Norr. Förutom träteknik ligger man också långt framme inom datorspelsutveckling. Och av de 3000 studenterna gör man också sjuksköterskor och socionomer. Med mera.

Forumhuset (Laboratoriegränd 13) stod färdigt 2003, och ritades av Temagruppens Lennart Nilsson för Fastighets AB Polaris, kommunens fastighetsbolag. Det är en samlingslokal i trä med campusbibliotek, och Större och mindre hörsal. De olika fasadmaterialen gör det de är bäst på; träbalkarna är träfärgade, takfoten ljus medan huset i övrigt är svart med röda detaljer. Huset kännetecknas av att vara två tydliga rum, biblioteket och Forumsalen, med en L-formad foajé som ett viktigt mellanrum för mingel och möten. Där biblioteket är ljust och träfärgat och uppglasat mot mellanrummet, kontrasterar forumsalen med en mörk, sluten yttre form. I forumsalen sammanträder kommunfullmäktige.

Det nya kontorshus (Laboratoriegränd 15) som det kommunala fastighetsbolaget Polaris presenterade förra veckan är ett sex våningar högt kontorshus av trä som ska uppföras vid älven mellan Forumsalen och Campushallen. I huset kommer ett ännu så länge anonymt företag hyra en tredjedel av den totala ytan på 4 000 kvadratmeter. Huset ska klassas enligt Miljöbyggnad. Det är Consultec arkitekter från Skellefteå som ritar på huset.

(Koncepthuset Huset är en flyttbar utställningsbyggnad med syfte att visa hur värmebehandlat trä kan se ut och användas. Alla synliga ytor, interiört och exteriört inklusive ytterdörr är utförda i värmebehandlat virke. Olika träslag (furu, gran, ek, björk, bok) samt olika värmebehandlingstemperaturer har givit en rad olika färgtoner och ytstrukturer vilket utnyttjats i utformningsarbetet. Stommen består av massiva förtillverkade limträelement. Byggnaden är till största delen tillverkad på fabrik för att senare monteras på plats. Ytterpanelen av laserad gran är demonterbar med ett nytt fasadsystem med demonterbara stålprofiler. Den ökade formstabiliteten i det värmebehandlade virket har möjliggjort en god detaljskärpa. En serie med möbler i värmebehandlat trä har också framtagits. Koncepthuset började som projektidé på arkitektkontoret Nilsson&Sahlin har sedan i tätt samarbete med Luleå tekniska universitet kunnat realiseras. Börjar vara demonterat väl många gånger nu.)

Kårhuset STOCK (Bockholmsvägen 12) är konstruerat med en unik japansk byggteknik, Big frame, som ett led i ett svensk-japanskt utvecklingsprojekt, och är det första i sitt slag som byggts utanför Japan. Sammanfogningen mellan balk och pelare ger möjligheter att bygga hus med stora öppningar utan stabiliserande väggar. Konstruktionen är mycket stabil och lasttålig; anpassad för att kunna klara av en jordbävning. Inte för att vi har så många här men ändå... Huset består av två våningsplan med kök, konferenslokaler, festlokal men även musikstudio och relax. Kopplingen till Japan märks inte bara i byggtekniken utan även i arkitekturen; förutom användandet av traditionella träspaljéer och skjutdörrar är ett av grupprummen utformat som ett japanskt terum. Kårhuset ritades av lokala Nilsson&Sahlin genom Kristina Sahlin och invigdes 2009. Byggherre var det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris. (Här låg tidigare Viklundska villan från 1935 som var kontor och bostad för Sörböle Plantskola och Handelsträdgård, som etablerades på 1920-talet.)

Campushallen (Forskargatan 4) är en fullstor matcharena för bollsporter och har också en mindre hall lämplig för dans, aerobics eller liknande. Hallen byggdes 2003 av Fastighets AB Polaris, som äger alla hus på Campus. Huset är genomgående i trä, med en stomme i limträ och fasad av träpanel. Arkitekter var J&W Arkitekter & Design genom Ingrid Bredberg och Consultec genom Rolf Marklund.

Nipan/Sörböle strand

Bockholmsvägen 1: Som ett led i att både få mer blandade upplåtelseformer i Centrala stan och att skapa fler lägenheter studenter kan hyra, anordnade kommunen 2011 en markanvisningstävling där villkoret för att få bygga var att hyresrätter skulle byggas. Fem intresserade byggherrar (företag) lämnade in förslag. Det blev företaget Lindbäcks bygg från Piteå och HSB som får bygga de bygga de blivande flerfamiljshusen i anslutning till de redan befintliga bostadsrätterna. Jämfört med de första planerna blir det färre men större byggnader. Då försvinner ett av mellanrummen mellan husen och det går att rymma fler lägenheter. Här har vi haft problöem med detaljplanens våningshöjd och de tjockare mellanbjälklagen (golven) i ett trähus. Men vi hoppas att det är löst snart. Totalt blir det 51 lägenheter istället för 44 som ursprungligen planerades. Inflyttning är beräknad till senvåren eller sommaren 2013.

Parkbron

Se Historiska

Hjorten/Statt

Se Historiska. Inte interiört.

Borgargårdarna

Se Historiska

Ekorren

Se Planering för puls i stadens hjärta

...och därmed är denna vandring slut och Skellefteå vill gärna bjuda er på ett glas vatten här framme på torget och berätta om eftermiddagens ”After walk".

Korta fakta, objekt

• Länspumpen Ursviken – ej besök
• Älvsbacka trästad; Älvsbacka Strand, Älvsbackabron och bygget av Älvsbacka Park.
• Amerikavillorna
• Nilsro/Karlshem: radhsu 2012
• Campus: 3 000 studenter
• Campus - Stock:
• Campus - Forum:
• Campus - Koncepthuset:
• Campus - Campushallen:
• LTU/SP Trätek:
• Nipan:
• Handelsgårdarna
• Ekorren
• Industri - Martinsons - broar och byggsystem
• Industri - SSC
• Industri - Lindbäcks: Piteå.
• Riktlinjerna för hållbart byggande, en del av Hållbara Skellefteå - ej besök
• Biogasbussarna. xx st
• Bioenergikombinatet - ej besök
• Solbacken - ej besök
• "Eriksberg Haga", ny stadsdel – ej besök
• Metallåtervinning rönnskär – ej besök