Samhällskunskap - politik och samhällssystem

Här samlas gymnasiestuderandes projekt kring politik och samhällssystem. Boken riktar sig till finländska gymnasiestuderande och introducerar bland annat politiska partier och demokratiska frågor som berör ungdomarna. Medborgarskap och insyn i den offentliga (alltså statens och kommunernas) verksamhet är viktiga delar av kursen. Källor och källkritik är en del av kursuppgifterna. Referenserna i Wikiboken hanteras enklast på följande sätt: https://www.youtube.com/watch?v=HnFeXXZJ-0M

Partisystem i olika länder

Partisystemet i Finland

För tillfället sitter åtta partier med i den finländska riksdagen. Regeringen består numera av fyra partier efter att Vänsterförbundet (Vf) och Gröna förbundet lämnade regeringen. Det betyder att vi har fyra partier i opposition: Centern, Sannfinländarna, Vf och Gröna. Samarbetet mellan exempelvis Socialdemokraterna och Samlingspartiet flyter inte alltid smidigt eftersom partierna har olika syn på bland annat lösningar på den ekonomiska krisen. Partierna i Finland stöder alla demokratiska värderingar och de kan vara svåra att skilja åt vilket betyder att man måste studera deras partiprogram noggrant för att se var deras tyngdpunktsområden ligger egentligen. Flerpartisystemet är ett sätt att organisera det politiska arbetet, men det finns naturligtvis andra system att tillgå. Flera partier kan ha svårare att samarbeta. Många partier kan innebära en utmaning för väljarna om partierna är väldigt lika varandra. Färre partier innebär dock att färre röster hörs inom politiken och olika grupper i samhället är kanske inte representerade i lika hög grad. Några få stora partier kan snabbt ha stor inverkan på landets styrelse och besluten som görs. Färre partier kan göra det enklare att fatta beslut och planera landets budget och politik mera långsiktigt. Ur demokratisk synvinkel anses flera partier vara viktigt eftersom grunden för demokratin är diskussioner, kompromisser, kritiska debatter och en opposition som kan kritisera den sittande regeringen.

Belgiens regeringskris 2010-11

I Belgien tog det över 480 dagar att välja ny regering efter valet 2010 eftersom partierna inte kunde komma överens om en regering. Splittringen mellan de belgare som talar franska och de som talar nederländska är stor och konflikten bottnar i regionalpolitiska meningsskillnader om ökat självstyre för olika regioner, men också ekonomiska frågor om hur skattepengarna ska fördelas. Konflikten bottnar i att Belgien som land konstruerades 1830, men det har varit svårt att skapa en verklig gemenskap och nationalkänsla bland medborgarna. Dessutom har den fransktalande befolkningen haft makten under långa etapper och i samband med det har den nederländsktalande befolkningen förtryckts, vilket lämnat djupa sår som inte enkelt läks. I samband med regeringskrisen fortsatte Belgien att styras av den tidigare regeringen, som fungerade som en expeditionsregering (alltså en tillfällig regering som enbart sköter löpande uppgifter och fattar få nya beslut) tills regeringskrisen löstes ungefär ett år efter valet. Belgien var då det landet i världen som längst suttit utan en ny demokratiskt vald regering.

Partisystemet i USA

Flerpartisystem med två dominerande partier.

Partisystemet i Sverige

Till skillnad från i Finland finns i Sverige (liksom i många andra länder) traditionellt en klar indelning i höger- och vänsterblock, där partier med samma ideologiska grund ingår i samma block. Det innebär att de partier som klassas som höger-partier ogärna samarbetar med vänsterpartier. Valsystemet har inte många likheter med Finland, där man i högre grad röstar på person. Partierna väjer inte vilka som får stå på valbara platser på listor. I Sverige väljer partierna vem som får stå på valbara listor. Precis som Finland har Sverige också åtta partier: Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. I Sveriges riksdag finns 349 platser som partierna kämpar om i riksdagsvalet.

Partisystemet i Tyskland

Det finns 656 mandat platser i den tyska förbundsdagen (Finlands riksdag) med kandidater från sex olika partier, och 200 platser i den finländska riksdagen. Lika som i Finland finns det en vänster och en höger sida, där det finns liknande partier som ett miljöparti (Die Grüne), ett kristdemokratiskt parti (CDU), är det största partiet i förbundsdagen, ett liberalt parti (FDP), ett vänsterparti (Die Linke) och ett socialdemokratiskt parti (SPD). Till motsatt från Finlands största parti, Samlingspartiet, är det kristliga partiet CDU (Kristdemokratiska Unionen) det solklart största partiet i Tyskland, det finns till och med ett systerparti till CDU (CSU/De Bayerska Kristdemokraterna) som står för CDU i Bayer (ett förbundsland i sydöstra Tyskland).

Riksdagspartierna i Finland

Partierna utgör grunden för den representativa demokratin i Finland och de flesta som väljs in i riksdagen eller kommunfullmäktige hör till ett parti. Partierna samarbetar, diskuterar och debatterar både på nationell nivå i riksdagen, regeringen och oppositionen. Men också på lokal nivå inom kommunalpolitiken. Det finns flera andra registrerade partier i Finland , men här fokuserar vi på riksdagspartierna. Partierna får ekonomiskt stöd från staten om de väljs in i riksdagen (sammanlagt 180 000 euro för en riksdagsledamot), vilket är ett sätt att stärka demokratin och partiernas möjlighet att föra fram medborgarnas åsikter oavsett ekonomiska tillgånger och intressen. Om partierna enbart fick privata understöd så ansåg man i tiderna, när lagen om partistöd stiftades, att risken var stor att privata intressen skulle styra politiken. De som betalar för partiernas valkampanj kunde helt enkelt bestämma vad partiet ska stå för och det betyder att de grupper i samhället som kanske inte kan eller vill understöda partierna skulle stå utan representanter. Partierna är tvungna att redovisa alla stöd över 1500 euro per år. Partiernas centrala synpunkter sammanfattas nedan.

Samlingspartiet

Samlingspartiet är ett demokratiskt liberalkonservativt parti med ca 40 000 medlemmar över hela landet. Alexander Stubb är partiets ordförande sedan 2014. Det grundades 1918 och är idag det största partiet med 44 platser i riksdagen. Samlingspartiets målsättning är bl.a. att öka rättvisan genom att förbättra varje människas ställning och att utveckla EU. Viktiga faktorer är människans frihet, ansvar, jämlika möjligheter, bildning, uppmuntran, omtanke och tolerans. Samlingspartiet tror på människans förmåga att förstå och rätta sina misstag. De litar på individens samvete och värdemångfald. Samlingspartiet står idag även för att stödja kultur och är engagerade med miljöfrågor angående klimatförändringar.

Socialdemokratiska partiet

Socialdemokraterna arbetar för ett rättvist samhälle och deras grundläggande värderingar är frihet, solidaritet och jämlikhet. Människor har rätt att leva fria oberoende av personliga egenskaper eller ekonomiska utgångspunkter. I ett solidariskt samhälle respekterar människor varandras rättigheter, främjar jämlikheten och utnyttjar varken samhället eller varandra för sina egoistiska strävanden. Inom EU har SDP två representanter, Liisa Jaakonsaari och Miapetra Kumpula-Natri.

Ekonomin: SDP tycker att det är dags att diskutera investeringar istället för nya nedskärningar Skatter: SDP vill sänka skatter för låg- och medelinkomsttagare.

Skolsvenskan: Många i SDP vill slopa skolsvenskan, som var t.o.m en överraskning för Jutta Urpilainen (SDP:s ordförande) Äktenskapslagen: SDP stöder samkönade äktenskap.

Sannfinländarna

Sannfinländarna kallar sig själv för att vara ett arbetarparti utan socialism. Även fast de tar fram frågor som traditionellt setts vara vänsterns. De vill bl. att den progressiva skatten vi har idag ska bli ännu tydligare, alltså de rika ska betala ännu mer skatt än vad de gör i dagsläget. De är mycket starkt emot EU, eller mycket kritiska mot det. Men Sannfinländarnas ordförande Timo Soini har även han suttit och sitter i EU parlamentet. Synen på familjen har sannfinländarna och kristdemokraterna mycket liknande åsikter, de var t.ex negativt inställda för den neutrala äktenskapslagen. Några av punkterna som sannfinländarna står för att är att slopa den obligatoriska svenskan i skolan, och mycket kritiska gällande invandringspolitiken.

Centern

Centern värderar högt:

• Ansvar och frihet
• Känsla av gemenskap och omsorg
• Jämställdhet och rättvisa
• Utbildning
• Stark förhållande till naturen

Centern är ett öppet och innovativt parti med tro på folket. De arbetar med att trygga framtiden för kommande generationer. I skattefrågor följer partiet en borgerlig linje. Partiet grundades för att tillvarata den finskspråkiga bondebefolkningens intressen, och det hade sitt starkaste fäste bland småbrukare i Österbotten och Karelen Partiet är konservativt i moral- och kulturfrågor, kritiskt mot storföretag och storstäder samt positivt till decentralisering och aktiv regionalpolitik. För att förbättra ekonomin tycker centern att vi borde använda våra naturresurser som skog, torv och ädelmetaller som går att exploatera och förädla. Det som Finland nu behöver är en hållbar ekonomi och rättvis politik för sina medborgare, en politik för fattig som rik. Centerns syn på EU är att det ska vara en union mellan suveräna stater, inte en förbundsstat.

Vänsterförbundet

Vänsterförbundet arbetar för ett klasslöst och jämlikt samhälle där alla ska ha lika förutsättningar oberoende på kön, sexuell läggning eller om man är sjuk eller arbetslös. Alla skall ha tillgång till sjukvård, utbildning, kultur och möjlighet till arbete. De anser också att ett rättvist samhälle även måste vara ekologiskt hållbart, och därför kallar de sig själva för ett rödgrönt vänsterparti. De anser att man måste sluta med nedskärningarna i den offentliga sektorn eftersom det drabbar de som redan är i en utsatt position, och bidrar till att göra landet mindre jämställt. Istället ska den ekonomiska krisen lösas med hjälp av skatter och en finanspolitik som inte påverkar de svaga i samhället. Målet är ett ekonomiskt- socialt- och ekologiskt hållbart samhälle. I mars 2014 så valde vänsterförbundet att lämna regeringen. De godkände inte regeringens beslut angående budgeten för 2015, till exempel nedskärningen av barnbidraget. Det gick helt enkelt emot deras linje att försvara de svagaste i samhället och att se till att inkomstskillnaderna inte ökar. Vänsterförbundet röstade för en jämlik och könsneutral äktenskapslag i november 2014.

Svenska folkpartiet

Svenska folkpartiet grundades 1906 av Axel Lille. Partiet har trettiotusen medlemmar. I partiet ingår tre förbund: Svensk Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska Seniorer. (http://sfp.fi/sv) Svenska folkpartiets politiska ideologi är liberalism och deras position är center-höger. Partiordförande är Carl Haglund. Svenska folkpartiet anser att tvåspråkigheten är en fördel för landet. Därmed bör goda relationer mellan språkgrupperna främjas genom kulturell växelverkan. Enligt SFP skulle skattesänkningar uppmuntra till arbete. Partiet har inte ännu tagit ställning till NATO men de har talat varmt för NATO-medlemskap i presidentvalet 2006. Svenska folkpartiet står främst för: det svenska språket, en fungerande tvåspråkighet, minoritetsrättigheter och jämställdhet.

Gröna förbundet

Inriktade sig från början på miljöfrågor, den nordiska välfärdsstaten och jämlikhetsfrågor. Deras nuvarande huvudtankar är att rädda miljön och göra slut på fattigdom och elände och uppnå jämlikhet och jämställdhet. De gröna är Finlands sjätte största riksdagsparti och det fjärde största inom kommunalpolitiken. De har idag ca.8000 medlemmar. De gröna representeras av 10 riksdagsledamöter. Fungerade först som en förening och blev sedan ett parti 1988. Det gröna förbundet har bland sina medlemmar både distrikts- och lokalaorganisationer samt riksomfattande medlemsorganisationer. Årsmötet väljer en partiordförande för två år och en partisekreterare, en delegation med 40 medlemmar och en regering med 12 medlemmar. Gröna förbundet fungerar huvudsakligen med hjälp av statligt partistöd. Stödets storlek baserar sig på antalet riksdagsledamöter. Det gröna förbundet fick 1995 6,5% av rösterna i riksdagsvalet och blev då det första gröna regeringspartiet i Västeuropas historia. Med Pekka Haavisto som ledare så gjorde de Gröna många viktiga förnyelser av naturskyddslagen också ett skogsskyddsprogram slutfördes. Den gröna regeringen har också höjt energiskatterna och sänkt inkomstskatterna. Deras nuvarande ledare heter Ville Niinistö.

Kristdemokraterna

De har en grundsyn på människor och samhället är konservativ och är emot könsneutrala äktenskap. De vill försvara kristna värden där den traditionella familjen, en mor och en far som lever i äktenskap detta har en central plats i kristdemokraterna. De vill skärpa abortreglerna och bara tillåta abort ifall kvinnans liv är i fara. Inom sociala frågor vill de försvara de svagare i samhället med grundtrygghet för mindre bemedlade, barnfamiljer och åldringar. Partiet anser också att människor bör få en ekonomisk grundtrygghet med samtidigt lyfta fram individens ansvar. Källa: Samhället. Kurs 1 Av: Christoffer Enström - Stefan Hagman - Sture Lindholm 2014 Schildts & Söderströms