Här följer några olika viktiga formler man har nytta av när man räknar. Vissa av dessa kan vara bra att kunna utantill. Längst ner finns det länkar till andra mer avancerade formelblad samt också en länk till skolverket där man kan hitta det formelbladet som man får använda på det nationella provet i matematik i årskurs nio.

Procent redigera

 

 

 

För att beräkna hur många procent något är redigera

 

Beräkna andelar utifrån procent redigera

 

Beräkna ränta redigera

 

 

Algebra redigera

 

 

Parenteser redigera

 

 

 

Bråk redigera

 

 

 

 

 

 

Potenser redigera

Dessa formler gäller bara om talen a och b är större än noll.

 

 

 

 

 

 

 

Geometri redigera

 

 

Pythagoras sats redigera

 

Gäller för rätvinkliga trianglar.

 

Rektangel/kvadrat/parallellogram redigera

     

 

För kvadrater:

 

Triangel redigera

   

 

 

Cirkel redigera

 

 

 

 

Rätblock/prisma redigera

   

 

Denna formel gäller för alla volymer som ser likadana ut hela vägen upp oavsett hur basytan ser ut så länge som höjden mäts rakt upp fram basytan.

Cylinder/Rör redigera

   

 

 

Pyramid redigera

 

 

Denna formel gäller för alla volymer som går mot en spets oavsett hur basytan ser ut så länge som höjden mäts rakt upp fram basytan.

Kon/Strut redigera

 

 

 

 

Klot redigera

 

 

 

Sannolikhet redigera

 

Räta linjens ekvation redigera

 

För proportionella samband, när y är proportionell mot x:

 

Prefix redigera

SI-prefix
10n Prefix Symbol Namn Decimaltal
1024 yotta Y Kvadriljon 1 000 000 000 000 000 000 000 000
1021 zetta Z Triljard 1 000 000 000 000 000 000 000
1018 exa E Triljon 1 000 000 000 000 000 000
1015 peta P Biljard 1 000 000 000 000 000
1012 tera T Biljon 1 000 000 000 000
109 giga G Miljard 1 000 000 000
106 mega M Miljon 1 000 000
103 kilo k Tusen 1 000
102 hekto h Hundra 100
101 deka da Tio 10
100 (saknas) (saknas) Ett 1
10−1 deci d Tiondel 0,1
10−2 centi c Hundradel 0,01
10−3 milli m Tusendel 0,001
10−6 mikro µ Miljondel 0,000 001
10−9 nano n Miljarddel 0,000 000 001
10−12 piko p Biljonddel 0,000 000 000 001
10−15 femto f Biljarddel 0,000 000 000 000 001
10−18 atto a Triljondel 0,000 000 000 000 000 001
10−21 zepto z Triljarddel 0,000 000 000 000 000 000 001
10−24 yokto y Kvadriljondel 0,000 000 000 000 000 000 000 001


Enheter redigera

Antal redigera

1 % = 0,01

1 ‰ = 0,001

1 ppm = 0,000001

1 mol ≈ 6,0221415 · 1023

1 tjog = 20

1 skock = 3 tjog = 60

1 dussin = 12

1 gross = 12 dussin = 144

Längd redigera

1 km = 1000 m

1 mil = 10 km

1 dm = 0,1 m

1 cm = 0,01 m

1 mm = 0,001 m

1 µm = 0,000001 m

1 AU (eller AE) = 149 597 870 700 m ≈ 150 miljoner km (Ungefär lika med avståndet till solen)

1 ljusår = 9 460 730 472 580 800 m (Avståndet ljuset färdas på ett år)

1 nautisk mil (distansminut / sjömil) = 1852 m

1 tum (inch på engelska) = 1" = 2,54 cm

1 fot = 1' = 12 tum = 0,3048 m (Andra varianter har funnits, se länk (wikipedia)

1 aln = 2 fot ≈ 60 cm (Gamla mått som kunde vara olika)

1 famn = 3 alnar ≈ 1,8 m (Gamla mått som kunde vara olika. I Sverige: 1,78 meter)

1 yard = 3 fot = 0,9144 m

1 mile = 1760 yard = 1 609,344 m

Area redigera

1 km2 = 1 000 000 m2

1 dm2 = 0,01 m2

1 cm2 = 0,0001 m2

1 mm2 = 0,000001 m2

1 ar = 100 m2 (10 m x 10 m)

1 hektar (ha) = 100 ar = 10000 m2 (100 m x 100 m)

1 tunnland = 4936,6 m2 ≈ 0,5 hektar

1 acre = 4046,9 m2 (4 840 yard2)

1 Fotbollsplan ≈ 0,7 hektar

Volym redigera

1 km3 = 1000 000 000 m3

1 dm3 = 1 liter (l) = 0,001 m3

1 cm3 = 1 ml = 0,001 dm3

1 mm3 = 0,001 cm3

1 liter (l) = 1 dm3

1 dl = 0,1 l = 0,1 dm3

1 cl = 0,01 l = 0,01 dm3

1 ml = 1 cm3

1 matsked (msk) = 15 ml

1 tesked (tsk) = 5 ml

1 kryddmått (krm) = 1 ml

1 pint = 0,568261 liter

1 pint (USA) = 0,473 liter

1 gallon (England/Kanada) = 4,545 964 591 liter

1 gallon (USA våta saker) = 3,785411784 liter

1 gallon (USA torra saker) = 4,40488377086 liter

1 tunna ≈ 159 liter (För olja)


Vikt redigera

1 ton = 1000 kg

1 kilo = 1 kg

1 hg = 100 g = 0,1 kg

1 g = 0,001 kg

1 mg = 0,001 g

1 carat (c) = 0,2 g

1 ounce (oz) = 28,349 523 125 g

1 troy ounce = 31,103 476 8 g

1 uns (Sverige) ≈ 28 g (Gamla mått som kunde vara olika)

1 pound (lb) = 0,453 592 37 kg

1 long ton = 1 016 kg

1 short ton = 2000 pound = 907 kg

1 skålpund = 425,1 g

1 elektronvolt (eV) = 1,78 · 10-36kg

Tid redigera

1 år = 365 eller 366 dygn

1 Vetenskapligt år = 365,25 dygn

1 Gregoriansk år = 365,2425 dygn (medellängden på ett kalenderår)

1 dygn = 24 timmar (h)

1 timme (h) = 60 minuter (min)

1 minut (min) = 60 sekunder (s)

Tidszoner redigera

UTC ≈ GMT (Det skiljer max en sekund pga skottsekunderna)

Sverige är UTC+1 på vintern och UTC+2 på sommaren. Det betyder att man ska addera en timma till UTC-tiden för att få vad klockan är i Sverige på vintern och 2 på sommaren.

Vinklar redigera

1 varv = 360° (grader) = 2π radianer

1° = π/180 (≈ 0,017) radianer

1 radian (rad) = 180/π° (≈ 57,3°)

Förkortningar redigera

Här följer en del förkortningar som man kan stöta på inom högstadiematematiken. Observera att det ofta är skillnad på stora och små bokstävers betydelse bland förkortningar. Exempelvis används t för tider och T för Temperaturer.

Många vanliga förkortningar är egentligen två sammansatta där det första är ett prefix och det andra en enhet. Till exempek kg som består av k (kilo = tusen) och g (gram) och alltså betyder tusen gram.


Latinska (vanliga) redigera

  • a:
  1. Atto = 10−18
  2. Acre
  3. Acceleration
  • A: Area
  • ac: Acre
  • AE: Astronomisk enhet (Oftare AU) = 149 597 870 700 m (Ungefär lika med avståndet till solen)
  • am: Bågminut (Eng: arcminute) = vinkel som är 1/60 grad
  • ar: Ar är ett ytmått = 100 m2
  • as: Bågsekund (Eng: arcsecond) = vinkel som är 1/3600 grad
  • AU: Astronomisk enhet (Eng: astronomical unit) = 149 597 870 700 m (Ungefär lika med avståndet till solen)
  • b:
  1. Baslägnd, bredd
  2. bit, en 1:a eller 0:a i en dator
  • B:
  1. Basyta
  2. Byte, 8 st 1:or eller 0:or i en dator. Används för att ange hur mycket data man kan spara
  • c:
  1. Centi = 0,01
  2. Ljusets hastighet ≈ 300000 km/s
  • °C: Grader celcius
  • d:
  1. Deci = 0,1
  2. Dygn
  3. Diameter, avståndet tvärs igenom en cirkel
  • D: Diameter, avståndet tvärs igenom en cirkel
  • da: Deka = 10
  • e: Talet e ≈ 2,72.
  • E: Exa = 1018
  • f:
  1. Femto = 10-15
  2. Frekvens, hur ofta något händer
  • °F: Grader farenheit
  • ft: Fot = 12 tum = 0,3084 m
  • g:
  1. Gram
  2. Tygndaccelerationen = 9,82 m/s2
  • G: Giga = 109
  • h:
  1. Hekto = 100
  2. Timme (Eng: hour)
  3. Höjd
  4. Hastighet
  • ha: Hektar = 10000 m2
  • Hz: Hertz
  • i:
  1. Index, räknenummer
  2. Imaginära tal =  
  • in: Tum (Eng: inch)
  • k: Kilo = 1000
  • K: Kelvin
  • l:
  1. Liter
  2. Lägnd
  • L: Används ibland istället för l, eftersom l kan se ut som 1
  • lb: Pound
  • ly: Ljusår (Eng: light year)
  • m:
  1. Milli = 0,001
  2. Meter
  3. Massa, vikt
  • M:
  1. Mega = 106
  2. Nautisk mil (sjömil) = 1852 meter
  • n:
  1. Nano = 10-9
  2. Antal (Eng: number)
  • min:
  1. Minut
  2. Minsta
  • O: Omkrets
  • p: Piko = 10-12
  • P: Peta = 1015
  • pc: Parsec, Avstånd inom astonomin, ungefär lika med 3,26 ljusår.
  • pi: π, förhållandet mellan omkretsen och diametern i en cirkel. π ≈ 3,14
  • ppm: Miljondel (Eng: part per million)
  • ppb: Miljarddel (Eng: part per billion)
  • r: Radie, avståndet från centrum till kanten på en cirkel
  • rad:
  1. Radian
  2. Gammal enhet för strålning
  • s:
  1. Sekund
  2. Sida
  3. Sträcka
  • st: Styck, antal
  • t:
  1. Tid
  2. ton (OBS: finns olika sorters ton)
  • T:
  1. Tera = 1012
  2. Temperatur
  • v:
  1. Hastighet (Eng: velocity)
  2. Vinkel
  • V: Volym
  • y: Yokto = 10−24
  • Y: Yotta = 1024
  • z: Zepto = 10-21
  • Z: Zetta = 1021

Grekiska redigera

  • δ: (Lilla) Delta, Används för väldigt små tal.
  • Δ: (Stora) Delta, Används för skillnader. Till exempel Δx betyder skillnaden i x (om x nu har ändrats).
  • Θ: (Stora) Theta, används i många formler för att ange en vinkel.
  • µ: Mikro = 10-6
  • π: (Lilla) Pi, förhållandet mellan omkretsen och diametern i en cirkel. π ≈ 3,14
  • Π: (Stora) Pi, Används när många tal ska multipliceras med varandra. Exempel:  
  • Σ: (Stora) Sigma, Används när många tal ska adderas med varandra. Exempel:  
  • φ: Lilla phi, förhållandet mellan den korta och den långa sidan vid gyllene snittet. φ ≈ 0,618.
  • ϕ: Stora phi, förhållandet mellan den långa och den korta sidan vid gyllene snittet. ϕ ≈ 1,618.

Övriga redigera

  • : Ingenting. Används när man vill visa att något är tomt. Ex: lista alla tal >4 och <1 = ∅
  • : Diameter
  • !: Fakultet. Exempel:  
  • #: Används ibland för att beteckna någon (okänd) siffra
  • *: Används för multiplikation ibland eftersom det tecknet är lätt att skriva med ett vanligt tagentbord
  • ÷: Används för division ibland
  • : Roten ur om man inte kan skriva ett 'riktigt' rottecken. Exempel √(4) = 2 istället för  
  • : Och så vidare. Exempel  
  • °:
  1. Grad, vinkel som är 1/360 av ett varv
  2. Används också innan grader celcius (°C) och grader farenheit (°F)
  • : Prim
  1. Derivata, hur en funktion ändrar sig, om den blir större eller mindre
  2. Fot = 12 tum = 0,3084 m
  3. Bågminut = vinkel som är 1/60 grad
  4. Minut
  • : Dubbelprim, bis
  1. Andraderivata, hur en funktions förändring ändrar sig, om förändringen av funktionen blir större eller mindre
  2. Tum = 0,0254 m
  3. Bågsekund = vinkel som är 1/3600 grad
  4. Sekund
  • : Ungefär samma sak som. Exempel: 0,999 ≈ 1
  • <: Mindre än (talet till vänster är mindre än talet till höger). Exempel: 0,999 < 1
  • >: Större än (talet till vänster är större än talet till höger). Exempel: 0,999 > 0.998
  • : Mindre än eller lika med (talet till vänster är mindre än eller lika med talet till höger). Exempel: 0,999 ≤ 0,999 ≤ 1
  • : Större än eller lika med (talet till vänster är större än eller lika med talet till höger). Exempel: 1 ≥ 0,999 ≥ 0,999
  • : Inte lika med. Exempel: 0,999 ≠ 1
  • ±:
  1. Plusminus. Om ett tal kan vara både positivt och negativt. Exempel ±1 betyder antingen 1 eller −1
  2. Intervall. Exempel: 5±1 betyder nånstans mellan 4 och 6
  • : Oändligt

Länkar redigera

Skolverket. Information från skolverket om nationella provet i matematik för årskurs nio. Ganska långt ner på sidan finns en länk till det formelblandet man får använda där.

Mattecentrums formelsamling. Formelsamling som är skapad av Mattecentrum.

Wikibooks Formelsamling. Formelsamling som främst är avsett för gymnasiet och som därför innehåller en del mer avancerade formler.