Lärobok i schack/Regler

Lärobok i schack: Kapitel 1 - Regler redigera

Schack spelas på ett kvadratiskt bräde med 8x8 rutor, omväxlande ”vita” (ljusa) och ”svarta” (mörka). Det spelas mellan två deltagare, den ena spelar med ”vita” pjäser, den andra med ”svarta”. Det är alltid vit som börjar. Sedan drar spelarna vartannat drag.

Schack. Utgångsställning i schack

Båda spelarna har från början en uppsättning pjäser bestående av:
1 Kung
1 Dam
2 Torn
2 Löpare
2 Springare
8 Bönder

Spelet går ut på att ställa den andra spelarens kung schackmatt (eller bara matt). Det innebär att man hotar kungen samt att den schackade spelaren inte kan undkomma hotet på något sätt, och man har då vunnit partiet. En tumregel när man ska sätta upp pjäser är att vit dam ska stå på vit d. Observera att damerna står mot varandra och kungarna mot varandra. Brädet skall vara vänt så att vardera spelaren har en vit ruta närmast till höger (h1 och a8).

Ett spel, fram till matt eller remi (jämnt spel), kallas ett parti.

Pjäsernas rörelse redigera

Rörelsebanan begränsas av pjäser som står på en ruta dit pjäsen kunde flyttas. Är det en motståndarpjäs får denna slås, tas bort ur spelet, varvid pjäsen blir att stå på rutan ifråga. För bonden gäller specialregler.

Springare redigera

Springaren. Möjliga flyttningar

Springaren flyttas två steg fram och ett steg åt sidan. Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser, både de på det egna och de på det andra laget, i sitt drag. Därför kan motståndaren inte ställa någon pjäs emellan springaren och sin egen kung, ifall springaren schackar kungen. Springarens rörelsemönster ändras inte då den ska ta en pjäs, såsom böndernas gör.

Vidare är springaren, tack vare sitt unika rörelsemönster, den enda pjäsen som kan hota motståndarens dam utan att kunna bli tagen av damen i motståndarens nästa drag. Detta gör att springaren är den pjäs som kan lyckas med det bästa gaffeldraget, om den både hotar motståndarens dam och kung. I det fallet måste motståndaren fly med sin kung och lämna damen till att bli tagen av springaren (om ingen annan pjäs kan slå den).

Löpare redigera

Löparen. Möjliga flyttningar

Löparen går diagonalt hur långt som helst. Vardera spelaren har vid början av partiet en löpare som endast kan gå på svarta rutor samt en som bara kan gå på vita rutor.

Bonde redigera

Bonde. Möjliga flyttningar
Bonden b2 kan flyttas till b3 eller b4
Bonden d3 kan flyttas till d4
Bonden f4 kan flyttas till f5 eller ta bonde g5

En bonde kan förflytta sig ett steg framåt, utom i första draget då den kan flyttas två steg framåt. Bonden kan inte slå pjäser vid dessa förflyttningar. Däremot får den slå en pjäs som står diagonalt framför den, varvid den hamnar på denna ruta.

Då motståndarens bonde flyttar två steg framåt får en bonde i nästa drag slå den som om den flyttat ett steg (”en passant”).

När en bonde har nått sista raden förvandlas (promoveras) den till valfri annan pjäs (inte kung). Eftersom damen är starkast, brukar man välja den.

Dam redigera

Damen får likt löparen förflytta sig valfritt antal rutor i diagonal riktning, och likt tornet valfritt antal rutor i horisontell-vertikal riktning. De många förflyttningsmöjligheterna gör damen till schackspelets värdefullaste pjäs.

Torn redigera

Tornen får förflytta sig valfritt antal rutor rakt åt vänster eller höger, eller rakt fram eller bak. Tornen får inte hoppa över andra pjäser, varken tillhörande det egna laget eller motståndarlaget, förutom vid specialdraget rockad (se nedan).

Kung redigera

Kungen kan flytta åt alla håll, men bara ett steg. Då kungen inte ännu rört sig kan man använda specialdraget rockad (se nedan).

Om kungen blir slagen, är spelet slut (i praktiken avslutas spelet då kungen skulle bli slagen). Vanligtvis säger man att det är förbjudet att ställa sin kung i slag. Gör man det, får man ta tillbaka draget och göra ett annat drag. I snabbpartier (extremt korta partier med klocka) kan andra regler gälla.

Om man hotar att ta kungen i nästa drag, säger man "schack". Men det behöver man inte göra i tävlingspartier. Om kungen står i schack, måste man göra ett drag som hindrar schacken. Inga drag som lämnar kungen hotad är tillåtna.

Vinst redigera

Den som står i schack utan att ha drag som räddar kungen förlorar partiet. Kungen sägs vara schackmatt. Uttrycket kommer från persiskan, ”shahen är död”. Den som är i hopplöst underläge kan också frivilligt ge upp.

Remi redigera

Remi kallas det, när ett parti slutar oavgjort. Det finns olika sätt ett parti kan sluta remi.

Inget mattsättande material redigera

För att sätta schackmatt krävs att spelaren har något av

en dam
ett torn
två löpare
en löpare och en springare
en bonde (en bonde kan ju förvandlas till en dam)

Om den ene spelaren till exempel har två springare, och den andre en löpare, blir partiet remi enligt denna regel.

Patt redigera

Om den ena spelaren är i ett läge att han eller hon inte kan göra ett tillåtet drag men ändå inte står i schack, säger man att vederbörande är patt, vilket innebär remi.

Överenskommelse redigera

Den ena spelaren frågar den andra om hon eller han går med på remi. Accepteras anbudet, blir partiet remi. Detta kan göras när som helst, och är vanligt när en ställning är såpass jämn att det är osannolikt att någon kommer vinna.

Ställningsupprepning redigera

Ställningsupprepning

Ställningsupprepning

Om exakt samma ställning har upprepats tre gånger, kan endera spelaren kräva remi. Vanligtvis sker detta när den ene spelaren kan göra evig schack.

Svart vid draget är i problem, men tvingar fram dragupprepning genom att vederbörande med schack kan tvinga vits kung att konstant flytta fram och tillbaka, och inte undslippa att bli schack. Prova själv!

Ett annat lustigt exempel är från partiet Gyula Sax vs Yasser Seirawan, 1988, där svart offrar damen redan i elfte draget, men sedan tvingar fram dragupprepning genom evig schack. [1]

50-drags-regeln redigera

Inte helt intuitiv att förstå. 50-dragsregeln innebär att man kan kräva remi om det går 50 drag utan att en bonde flyttats eller pjäs slagits. Anledningen till denna regel är att det anses att om detta inte skett under 50 drag, är det inte möjligt att göra framsteg i partiet.

Regeln tillämpas vanligast sent i slutspelet. I partiet Leko - Christiansen (1996), spelade man på i 50 drag, varefter partiet förklarades remi .

Specialregler redigera

Det finns några specialregler i schack.

Rockad redigera

Rockad innebär att kungen flyttar två steg åt vänster eller höger, och att tornet på samma sida ställs bredvid.

Förutsättningar:

Kungen eller tornet har inte flyttats tidigare
Ingen pjäs är mellan tornet och kungen
Kungen flyttas inte över eller till en schackad ruta
Kungen är inte i schack när draget ska göras

Rockad kan vara kort eller lång.

Kort rockad: Kungen flyttar mot tornet som står närmast (vit = torn h1, svart = torn h8).

Lång rockad: Kungen flyttar mot tornet som står längre bort (vit = torn a1, svart = torn a8).

Schack. Kort rockad

Schack. Lång rockad