Kompostering

Komposterna behöver en viss volym för att processen ska komma igång. Forma en kropp och täck med t.ex. halm. Det skyddar mot regn och lukt, samt att det ser vackert ut. Täck inte komposten med plast - det hämmar syretillförseln, och syre behövs för att komposten ska omvandlas till fin mylla. Om det saknas syre blir det istället en stinkande förruttnelseprocess.

Komposterna bör helst vändas 1 gång per år för att syresätta materialet.

Kogödselkompost Mycket näringsrik. Tillför näring till odlingsjorden och används för att jordförbättra inför krävande grödor. Mognar på ett par år. Varva kogödsel, jord, lite halm.

Kökskompost Blanda köksavfall med jord, varva in tunna kvistar eller liknande för att skapa en luftigare struktur.

Lövkompost Ganska näringsfattig och därför bra såjord. Behöver ca 3 år för att bli färdig. Varva löv, lite jord och kogödsel.

Man eftersträvar en lagom balans av luft, värme och fukt. Torra somrar kan komposten behöva vattnas. För lite luft leder till förruttnelse och röta (anaeroba processer). Det motverkas genom att man blandar i luftigt material som kvistar och genom att man lägger om komposten årligen. Det är de aeroba processerna man eftersträvar, då organiskt avfall bryts ned till fin näringsrik jord.

Ogräs - kan komposteras, men måste ligga i centrum av komposten där värmen är som högst. Kvickrot t.ex. bör torkas först innan den läggs mitt i komposten.

Sjukdomar - drabbade växter ska inte komposteras utan hellre brännas.

Kol- kvävebalans

Komposten behöver också en balans mellan kol- och kväveinnehållet (proteinet). En C/N-kvot på 25-30 är optimalt. Olika typer av avfall innehåller olika mängder av kol och kväve.

Kolrikt avfall är: vedartat material, halm, löv, bark, sågspån

Kväverikt material är: urin, köksavfall, kogödsel, hönsgödsel, färskt växtavfall, gräsklipp

En kompost med för mycket kväve leder till kväveförluster genom att kvävet avdunstar som ammoniumoxid.

Djurlivet i komposten

I komposten finns olika slags mikrober som gör jobbet.

- Maskar, hög och lågvärmebakterier

- Svampar, aktinomyceler (den grå hinnan i komposten)