Från brott till straff

En överskådlig (och förenklad) skiss över vägen från brott till straff i Sverige. Termerna är länkade till förklarande artiklar på Wikipedia.

Polisen griper den som är misstänkt för att ha begått ett brott. Före eller efter Åklagaren fattat beslut om anhållande
Åklagaren kan begära den misstänkte häktad. Efter en häktningsförhandling kan tingsrätten fatta beslut om häktning i högst 7 eller 14 dagar.
En förundersökning inleds. Den leds av antingen polis eller åklagare.
Beslag.
Om åklagaren beslutar att åtal ska väckas lämnar denne in en ansökan om stämning till tingsrätten, eller beslutar om strafföreläggande, åtalsunderlåtelse. Om åklagaren är förundersökningsledare kan denne besluta att förundersökningen ska läggas ned.
Tingsrätten förordnar den misstänkte en offentlig försvarare om behov därav anses föreligga.
Tingsrätten förordnar eventuell målsägande ett målsägandebiträde.
Tingsrätten beslutar om rättspsykiatrisk undersökning ska utföras.
Tingsrätten kallar till huvudförhandling.
Vid huvudförhandlingen i tingsrätten avkunnas en dom (Eller så meddelas dom vid ett senare tillfälle, s.k kanslidom. Vanligtvis inom 14 dagar:
- Friande dom.
- Påföljd: böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, skyddstillsyn med kontraktsvård, skyddstillsyn med samhällstjänst, vård inom socialtjänsten eller rättspsykiatrisk vård. Domen kan även bli att straffet kan ingå i tidigare utdömd dom.

Innan tingsrättens dom vinner laga kraft kan den överklagas till hovrätten. För att målet ska prövas i hovrätten krävs att hovrätten meddelar prövningstillstånd.

Innan hovrättens dom vinner laga kraft kan den överklagas till högsta domstolen. För att målet ska prövas i högsta domstolen krävs att högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. För att få prövningstillstånd till högsta domtolen krävs antingen att målet är av principiellt viktig betydelse, att ny viktig bevisning framkommit eller att fel har förekommit i tidigare domstolsbehandling. (Mycket ovanligt att de erkänner att fel kan ha begåtts.)