Folksprok

Introduktion

Folksprok är en dialekt inom projektet Folkspraak, skapad av Adam Skoog. Denna sida fungerar som en ordbok för denna dialekt, och inkluderar även exempel på fraser jämförda med andra germanska tungomål, såsom svenska och engelska.

Exempel

Folksprok är baserat på de germanska språken svenska, norska, danska, isländska, färöiska, tyska, nederländska, engelska och urgermanska. Därför är det inte konstigt om en del fraser liknar svenskan eller dess systerspråk, samt givetvis även de andra nämnda målen.

Här följer några exempel där svenskan och folksproket liknar varandra mycket.

Svenska	Folksprok
Min katt är svart med en vit nos	Min katt er svart met ein hvit nos
Vet du hur man jagar änder?	Veit ðu hvø man jag ende?
Din hatt är mycket nätt	Ðin hatt er mykk nett
En hund haver fyra ben	En hund haf fir beine
Kan du se hur grön min nya jacka är?	Kan ðu se hvø grøn min nye jakke er?
Vill du hava en bok?	Vil ðu hafe ein bok?
Förstår du folkspråk?	Forstan ðu folksprok?

Och ytterligare några exempel där det i stället liknar engelska.

Engelska	Folksprok
The cat can eat all of the fish	Ðe katt kan ete all af ðe fisj
Are thou glad that the cat ate it?	Er ðu glad ðat ðe katt at et?
Will thou hang up the jacket?	Vil ðu henge upp ðe jakke?
May I see the menu?	Mai ig se ðe meny?
I will dance in that house	Ig vil danse in ðat hus

Som synes delar språket (eller dialekten) många likheter med flertalet av de germanska tungomålen.

Uttal och alfabete

Folksprokets alfabete utgörs av det latinska alfabetet, minus bokstäverna C, Q, W, X och Z och plus bokstäverna Ð, Þ och Ø och ser således ut som följer:

Aa Bb Dd Ðð Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Rr Ss Þþ Tt Uu Vv Yy Øø

Alla vokaler, konsonanter och diftonger uttalas som de gör i svenskan, förutom <o> och <u>, som uttalas som <å> och <o>. Ø uttalas givetvis som ö. Ð uttalas som th i engelska ordet father och þ uttalas som i engelska three.

Sj uttalas som på norskan, eller som i norra Sverige, d. v. s. som <sh>. Gh uttalas som ett tyskt achljud, eller som en grovare version av ett svenskt sjeljud.

E, i och y i slutet på ord med mer än en stavelse uttalas med korta vokalljud.

Personliga pronomen

I tabellen nedan visas alla personliga pronomen som tungomålet innehaver:

Singular
	1.	2.	3. m.	3. f.	3. n
Nominativ	ig	ðu	he	sje	et
Ackusativ	mig	ðig	hem	hennar	et
Dativ	mig	ðig	hem	hennar	et
Genitiv	s. min, p. mine	s. ðin, p. ðine	hes	hennars	ets
Plural
	1.	2.	3.
Nominativ	vi	iu	ði
Ackusativ	oss	ie	ðem
Dativ	oss	ie	ðem
Genitiv	s. or, p. ore	s. ir, p. ire	s. ðeir, p. ðeire

Grundläggande grammatik

Folksprokets grammatik är väldigt enkel för en svensk (eller en talare av vilket germanskt språk som helst) att lära sig. Framför allt är det samma princip för att skapa pluralformer av substantiv som i många svenska ord av n-genus. I folksprok finns det bara ett genus, så det är samma princip som används hela tiden.

Här följer några exempel på böjningar av ord med olika ändelser.

Ein vord (ett ord)
	Singular		Plural
	Obestämd form	Bestämd form	Obestämd form	Bestämd form
Nominativ	Vord	Ðe vord	Vorde	Ðem vorde
Genitiv	Vords	Ðe vords	Vordes	Ðem vordes
Ein fisj (en fisk)
	Singular		Plural
	Obestämd form	Bestämd form	Obestämd form	Bestämd form
Nominativ	Fisj	Ðe fisj	Fisje	Ðem fisje
Genitiv	Fisjes	Ðe fisjes	Fisjes	Ðem fisjes
Ein fisjer (en fiskare)
	Singular		Plural
	Obestämd form	Bestämd form	Obestämd form	Bestämd form
Nominativ	Fisjer	Ðe fisjer	Fisjere	Ðem fisjere
Genitiv	Fisjers	Ðe fisjers	Fisjeres	Ðem fisjeres
Ein kes (en ost)
	Singular		Plural
	Obestämd form	Bestämd form	Obestämd form	Bestämd form
Nominativ	Kes	Ðe kes	Kese	Ðem kese
Genitiv	Keses	Ðe keses	Keses	Ðem keses
Ein garagh (ett garage)
	Singular		Plural
	Obestämd form	Bestämd form	Obestämd form	Bestämd form
Nominativ	Garagh	Ðe garagh	Garaghe	Ðem garaghe
Genitiv	Garaghes	Ðe garaghes	Garaghes	Ðem garaghes

Verb i folksprok är, likt de i svenskan, mycket lätta att handskas med, då de endast har en form i presens, och skiljer sig inte beroende på person. Nedan följer en tabell som visar hur verb i folksprok böjes. Alla regelbundna verb slutar, i motsvarighet till svenskans a-ändelse, med e.

Heite (heta)
	Infinitiv	Presens	Perfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt	Futurum
Ig	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
Du	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
He	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
Sje	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
Et	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
Vi	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
Iu	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite
Di	heite	heit	heitet	heitet	heitet	heite

Reflexiva verb hanteras även de som i svenskan. Se exempel nedan.

Feule sig (känna sig)
	Infinitiv	Presens	Perfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt	Futurum
Ig	feule mig	feul mig	feulet mig	feulet mig	feulet mig	feule mig
Ðu	feule ðig	feul ðig	feulet ðig	feulet ðig	feulet ðig	feule ðig
He	feule sig	feul sig	feulet sig	feulet sig	feulet sig	feule sig
Sje	feule sig	feul sig	feulet sig	feulet sig	feulet sig	feule sig
Et	feule sig	feul sig	feulet sig	feulet sig	feulet sig	feule sig
Vi	feule oss	feul oss	feulet oss	feulet oss	feulet oss	feule oss
Iu	feule ie	feul ie	feulet ie	feulet ie	feulet ie	feule ie
Ði	feule sig	feul sig	feulet sig	feulet sig	feulet sig	feule sig

Självklart finns, om än ett fåtal, även ett antal oregelbundna verb. Här följer några av dessa:

Bere (vara)
	Infinitiv	Presens	Perfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt	Futurum
Ig	bere	er	var	varet	varet	bere
Ðu	bere	er	var	varet	varet	bere
He	bere	is	var	varet	varet	bere
Sje	bere	is	var	varet	varet	bere
Et	bere	is	var	varet	varet	bere
Vi	bere	er	var	varet	varet	bere
Iu	bere	er	var	varet	varet	bere
Ði	bere	er	var	varet	varet	bere
Stane (stå)
	Infinitiv	Presens	Perfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt	Futurum
Ig	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Ðu	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
He	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Sje	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Et	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Vi	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Iu	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Ði	stane	stan	stud	stanet	stanet	stane
Take (taga)
	Infinitiv	Presens	Perfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt	Futurum
Ig	take	tak	tuk	taket	taket	take
Ðu	take	tak	tuk	taket	taket	take
He	take	tak	tuk	taket	taket	take
Sje	take	tak	tuk	taket	taket	take
Et	take	tak	tuk	taket	taket	take
Vi	take	tak	tuk	taket	taket	take
Iu	take	tak	tuk	taket	taket	take
Ði	take	tak	tuk	taket	taket	take
Ete (äta)
	Infinitiv	Presens	Perfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt	Futurum
Ig	ete	et	at	etet	etet	ete
Ðu	ete	et	at	etet	etet	ete
He	ete	et	at	etet	etet	ete
Sje	ete	et	at	etet	etet	ete
Et	ete	et	at	etet	etet	ete
Vi	ete	et	at	etet	etet	ete
Iu	ete	et	at	etet	etet	ete
Ði	ete	et	at	etet	etet	ete

Adjektiven i folksprok har precis som svenskan både singular- och pluralform samt bestämd form. Plural skapas genom att lägga till ett <e>. Om ordet har mer än en stavelse och slutar på <e> + konsonant (förutom <t>), så tar man bort eet innan man lägger till <e> på slutet. Detsamma gäller för komparering. Bestämd form är samma som pluralformen. Kompareringen av adjektiven är även den lik svenskan, och alla de andra germanska målen. För komparativ lägger man till -er och för superlativ lägger man till -est. Några exempel:

Klen (klen, liten)
	Obestämd form	Bestämd form
Singular	klen	klene
Plural	klene	klene
Komparativ	klener	klener
Superlativ	klenest	klenest
Etet (äten, ätet)
	Obestämd form	Bestämd form
Singular	etet	etete
Plural	etete	etete
Komparativ	eteter	eteter
Superlativ	etetest	etetest
Eigen (egen)
	Obestämd form	Bestämd form
Singular	eigen	eigne
Plural	eigne	eigne
Komparativ	eigner	eigner
Superlativ	eignest	eignest

Fraser

Nedan följer några användbara fraser:

Svenska	Folksprok
Hej	Hei
Förstår du folkspråk?	Forstan ðu folksprok?
Ja, jag förstår	Ja, ig forstan
Nej, jag förstår inte	Nei, ig forstan nit
Inte så bra/gott	Nit so god
Hur mår du/hur känner du dig?	Hu føl ðu ðig?
Jag mår gott/jag känner mig gott	Ig føl mig god
Och du?	On ðu?
Jag också	Ig okk
Vad heter du?	Hvaþ heit ðu?
Jag heter...	Ig heit...
Tack	Þank
Vart bor du?	Hvar lef ðu?
Jag bor i/på/vid...	Ig lef in/an/bi...
Vart kommer du ifrån?	Hvar kom ðu fron?
Jag kommer ifrån...	Ig kom fron...
Vad är ditt telefonnummer?	Hvaþ is ðin telefonnummer?
Det är...	Et is...
Noll, ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio	Null, ein, tvo, þrei, fir, fif, seks, sev, att, ni, ti
Kan man äta här?	Kan man ete her?
Vad kostar det?	Hvaþ kost et?
Den/det/detta är för dyr	Et/ðat/ðis is tu dyr
Vad är detta/dessa?	Hvaþ is ðis/ðisse?
Hej då/farväl	Farvel

Ordlista

Nedan visas en tabell med ord som är ordnade efter första bokstav i det svenska ordet. Sedan följer det folksprokska ordet och därefter ordet i ett antal andra germanska mål, för jämförelse.

Tips! Alla ord står inte under deras respektive inledande bokstav, utan står i stället bredvid ett annat ord med samma betydelse. Om du inte hittar ett ord du letar efter på dess bokstav, kan du testa att trycka Ctrl+F för att söka efter det.

Svenska	Folksprok	Engelska	Isländska	Tyska	Nederländska
alen, ensam	allein -e -er -est	alone	aleinn, einsamall	alleine	aleen
all	all -e	all	all	all	al
and, anka	and ende	duck	önd	Ente	eend
andra	tvote	second	annar	zweite	tweede
arbeta	arbeite arbeit -t	work	arbeiða	arbeiten	werken
att	te	to	að	zu	aan, te
av	af	of, off	af	von	van
bi	bi -er	bee	býfluga	Biene	bij
bliva	vørðe vørð -t	become	verða	worden	worden?
blixt	blikst -e	lightning	elding	Blitz	bliksem
blå	blau -e -er -est	blue	blár	blau	blauw
bo, leva	lefe lef -t	live	búa, lifa	leben	lefen
bok	bok bøke	book	bók	Buch	boek
bokstav	bokstaf bokstefe	letter, character	bókstafur	Buchstabe	?
brun	brun -e -er -est	brown	brúnn	braun	bruin
bägge, båda, både	boð	both	báðir	beide	beide
centrum	sentrum -e	center, centrum	miðdepill	Centrum	centrum
dag	dag -e	day	dag	Tag	dag
dansk	danisj -e -er -est	Danish	danskur	Dänisch	Deens
de	pron. ði, prep. ðem	they, the	þeir, þær, þau	sie, der, das, die, de, den	zij, de, het
dem	ðem	them	þá, þær, þeim	sie	hen
den, det	pron. ett, ðat, prep. ðe	it, the, that	þann, það, því	es, der, das, die, de, den, dat	het, de, dat
denna, detta	ðiss	this	þenna, þetta, þessi	diese	dit
deras	ðeir -e	their	þeirra	ihr	hun
dessa	ðisse	these	þessir	diese	deze
dig	ðig	you, thee	þér, þið	dich	je
din, ditt	ðin ðine	your, thy, thine	þinn, þín, þitt	dein	jouw
djur	dyr -e	animal (deer ursprungligen betytt djur?)	dýr	Tier	dier
dock	ðogh	though	þó	obwohl, zwar	niettemin
dotter	doghter døghtere	daughter	dóttir	Tochter	dochter
du	ðu	you, thou	þú	du	jij
dunder, åska	þonder	thunder	þruma, druna	Donner	donder
då	ðann	then	þá	dann	dan
där	ðer	there	þar	dort	daar
därför	ðerfor	therefor	fyrir það	dafür	daarvoor
eller	eðer	or	eða	oder	of
en, ett	ein	a, an, one	einn, eitt, ei	ein, eine, einem, einer, einen	een
engelsk	englisj -e -er -est	English	enskur	Englisch	Engels
er	iu	you, ye	?	Sie	jullie, u
er, ert	ir -e	your, yours	ykkar, yðar	ihr	uw
fem	fif	five	fimm	funf	vijf
femte	fifte	fifth	fimmti	fünftens	vijfde
ferie, lov, helgdag	ferdag -er	holiday, vacation	frídagur, helgidagur	Feiertag	vakantie
finger	finger -e	finger	fingur	Finger	vinger
finna	finde find fand -t	find	fínða?	?	vinden
fisk	fisj -e	fish	fiskur	Fische	vis
fjärde	firte	fourth	fjórði	viert	vierde
folk	folk -e	folk, people	fólk	Volk	volk
fyra	fir	four	fjórir, fjarki, ferna, fjögur	vier	vier
få	fø -er -est	few	fáir	wennige	?
färöisk	fereyisj -e -er -est	Faroese	Faröer	Färöisch
följa	folge folg -t	follow	fylgja	folgen	volgen
för	for	for	for	für	for
först	fyrst -e	first	fyrstur	erst	eerst
förstå, begripa	forstane forstan -t	understand	skilja	verstehen	begrijpen
förtälja, berätta	fortelle fortell fortalt	tell, foretell	segja	erklären	vertelen
giva	gife gif gaf -t	give	gefa	geben	gefen
glad	glad -e -er -est	glad	glaður	froh	blij
god	god -e better best	good	góður	gut	goed
grå	grau -e -er -est	gray	grár	grau	grijs
grön	grøn -e -er -est	green	grænn	grün	groen
gul	gelv -e -er -est	yellow	gulur	gelb	geel
guld, gull	gold	gold	gull	Gold	goud
gå	gange gang -t, goe go -t	go, walkg	ganga	wegen, gehen	gangen, gaaten
göra	doe do -t	do	gera	tun	doen
han	he	he	hann	er	hij
hans	hes	his	hanns	?	?
hatt	hatt -e	hat	hattur	Hut	hoed
henne	hennar	her	hennar	sie	haar
hennes	hennars	her	hennars	?	?
hon	sje	she	hún	sie	zij
honom	hem	him	honum	er	hem
hava	hafe -haf -hadde -t	have	haben	haben
hund	hund -e	hound, dog	hundur	Hund	hond
hur	hvø	how	hvernig, hversu, hve	wie	hoe
hus	hus -e	house	hús	Haus	huis
häst	perd -e, hross -e	horse	hestur, hross	Pferd	paard
hög	hogh -e -er -est	high	hár	hoch	hog
i	in	in	í	in	in
i stället	in stedd	instead	í staðinn	stattdessen	in plaats daarvan
igen	egenn	again	?	wieder	opnieuw
in	in	in	inn	in	in
inte, icke, ej	nit	not	ekki	nicht	niet
isländsk	islandisj -e -er -est	Icelandic	íslenskur	Isländisch	IJslands
ja	ja	yes	já	ja	ja
jacka	jakke	jacket	jakki	Jacke	jasje
jag	ig	I	ég	ich	ik
jaga	jage jag -t	hunt	veiða	jagen	jagen
jakt	jakt -e	hunt	veiði	Jagd	jacht
kall	kald -e -er -est	cold	kuld	kalt	koud
kanske	maiskei	maybe	kannski	?	misschien
katt	katt -e	cat	köttur	Katze	kat
koppar	kopper	copper	kopar	Kopfer	?
krig	krig -e	war	stríð	Krieg	krijg
kunna	kunne kann -t	can, be able to	kunna	kunnen	kunnen
ligga	ligge ligg lag -t	lie	liggja	liegen	liggen
lila, purpurröd	purpur -e -er -est	purple	purpurarauður	purpurrot	purper
ljud	lyd -e	sound	hljóð	Laut	luid
ljuga	lyge lyg -t	lie	ljúga	liegen	liggen
lova	lofe lof -t	promise	lofa	versprechen	beloven
låg	log -e -er -est	low	lágur	niedrig	laag
lägga	legge legg -t	lay	leggja	lagen	leggen
läsa	lese les -t	read	lesa	lesen	lesen
löfte, lovord	lofte	promise	loforð	Versprechung	belofte
man	man men	man	maður	Mann	man
med	met	with	með, við	mit	met
men	ma	but	en	aber	maar
mig	mig	me	mig, mér	mich	me
min, mitt	min mine	my, mine	minn, mín, mitt	mein	mijn
mjölk	melk -e	milk	mjólk	Milch	melk
mycket	mykk	much	mikið, mjög	viel	veel
må	maie mai -t	may	mega	?	?
många	manne mer mest	many	margir, margur	viele	velen
människa	mensj -e	human	mennskur	Mensch	mens
natt	naght -e	night	nótt	Nacht	nacht
ned, neder, ner	ner	down	neður	unten	neer
nederländsk	nederlandisj -e -er -est	Dutch	neðerlenskur	Nederländisch	Nederlands
nej	nei	no	nei	nein	nee
ni	iu	you, ye	?	sie	jullie, u
nio	ni	nine	níu	neun	negen
nionde	niete	ninth	níundi	neunte	negende
norrön, nordisk	norrøn -e -er -est	Norse	norrænn	?	?
norsk	norsj -e -er -est	Norweigan	norskur	Norwegisch	Noors
nu	nu	now	nú	nu	nu
ny	ny -e -er -est	new	nýr	neu	nieuw
när	hvenner	when	hvenær	wenn	wanneer
o-	un-	un-	ó-	un-	on-
och	on	and	og	und	en
ofta	ofte -r -est	often	oft	häufig	vaak
om	ef, um	if, about	ef, um	wenn, um, über	als, over
opp, upp	upp	up	upp	herauf	op
ord	vord -e	word	orð	Wort	woord
oss	oss	us	okkur, okkar	uns	ons
på, å	an	on	á	auf	op
resa, färdas, fara	reise reis -t	travel	ferðast	reisen, fahren	reisen
rik	reik -e -er -est	rich	ríkur	reich	rijk
rike, kungadöme, konungadöme	reike	kingdom	ríki, konungdómur	Reich	rijk
räkna	telle tell -t	count	telja	zählen	tellen
röd	rød -e -er -est	red	rauður	rot	rod
rövare, rånare	røver -e	robber	ræningi	Räuber	rover
se	se se sog sett	see	sjá	sehen	zien
se ut som	sjaue lik sjau lik sjauet lik	look like	vera í hátt	schauen gleiches	kijk als
sex	seks	six	sex	sechs	zes
sida	side	side, site, page	síða	Seite	pagina
sig	sig	?	sig	sich	?
silver	silfer	silver	silfur	Silber	zilver
sin, sitt	sin sine	?		sein	?
sju	sev	seven	sjö	sieben	zeven
sjunde	sevte	seventh	sjöundi	siebente	zevende
själ	seul -er	soul	sál	Seele	ziel
själv	self -e	self	sjálf	selbst	zelf
sjätte	sekste	sixth	sjötti	sechste	zesde
skjuta	sjute sjut -t	shoot	skjóta	schießen	spruiten
skola	sjolle sjoll -t	shall, be going to	skulu	sollen	zellen
skriva	skrife skrif -t	write	skrífa	schreiben	schrijfen
som	dat	that	sem	dat	dat
son	son søne	son	sonur	Sohn	zoon
språk, mål	sprok -e	speech, language	mál	Sprache	spraak, taal
stjäla	stele stel -t	steal	stela	stehlen	stelen
strid, kamp	strid -e, kamp -e	fight	stríð	Kampf	strijd
stå, stånda	stane stan stud -t	stand	standa	stehen	?
svart	svart -e -er -est	black	svartur	schwarzes	zwart
svensk	svedisj -e -er -est	Swedish	sænskur	Swedisch	Zweeds
säga	sege seg sate sagt	say	segja	sagen	zegen
tacka	þanke þank -t	thank	þakka	danken	danken
taga	take tak tuk -t	take	taka	nehmen	nemen
tak	tak -e	roof, ceiling	þak	Dach	dak
tala, prata	prate prat -t	talk, speak	tala	sprechen	praten
tand, tann	tand tende	tooth	tönn	Zahn	tand
till	te	to	til	zu	te
tio	ti	ten	tíu	zehn	tien
tionde	tiete	tenth	tíundi	zehnte	tiende
tjuv	tif -e	thief	þjófur	Dieb	dief
tre	þrei	three	þreir	drei	drie
tredje	þreide	third	þriðji	drittens	derde
tro	lauve lauv -t	think, believe	trúa	glauben	geloven
tråd	þroð -e	thread	þráður	Gewinde	draad
träd (trä), bom	tre -e, bom -me	tree	tré	Baum	boom
träda	þreðe tred -t	thread	þræða	verlegen	traaden
tysk	teutsj -e -er -est	German	þýskur	Deutsch	Duits
tå	to -e	toe	tá	Zehe	teen
tår	tar -e	tear	tár	?	scheur
ull	vull -e	wool	ull	wolle	wol
ulv, varg	vulf -e	wolf, worg	úlfur	Wolf	wolf
ungefär, omkringe	ungefer	about	í kringum	ungefähr	ongeveer
ut	ut	out	út	aus	uit
utan, utom	utum	without	utan	ohne	zonder
vad	hvaþ	what	hvað	was	wat
vara	bere is var varet	be	vera	sind	zijn
varför	hvaþfor	why, what for	hví	warum	waarom
vart, var	hvar	where	hvar	wo	waar
vem	hver	who	hver	wer	wie
veta	veite veit visset -t	know	veita	wissen	weten
vit	hvit -e -er -est	white	hvítur	weiß	wit
vår, vårt	or -e	our	okkar	unser	ons
väl	vel	well	?	?	?
väsen, varelse, skapelse	vesen -e	being, creature	vera	Wesen	schepsel
åtskillig, olik, annan	forsjillet -e -er -est	difference	ólíkur, annar	Unterschied	verschillend
åtta	att	eight	átta	acht	acht
åttonde	attete	eighth	áttundi	achtsde	achtste
ände, slut	end -e	end	endir	Ende	eind
ö	eiland -e, ei -e	island	ey	insel	eiland