En Introduktion till Sociologi/Introduktion

Sociologi är studerandet av människans sociala liv. Eftersom området är så brett har sociologin delats in i olika studieområden, allt från samtalsanalys till teorier om hur hela världen fungerar. Det här kapitlet kommer introducera dig till sociologi och förklara varför den är viktigt, hur den kan förändra din syn på din omvärld, samt ge en kort genomgång av dess historia.

Vad är Sociologi?

Emile Durkheim, en av Sociologins grundare.

Sociologi är den del av samhällsvetenskaperna som använder systematiska och empiriska metoder och kritisk analys för att bygga upp en kunskapsbas om människans sociala strukturer och aktiviteter. Ibland är målet att tillämpa dessa kunskaper på beslut och policier inom politiken för att förbättra välfärden. Undersökningsobjekt varierar från mikronivå till makronivå. Mikrosociologi innefattar studiet av människors interaktioner, ansikte mot ansikte. Makrosociologi hanterar stora sociala processer.

Sociologi är ett brett ämne både vad gäller forskningsmetoder och undersökningsobjekt. Sociologin har traditionellt fokuserat på sociala relationer, social stratifiering, social interaktion, kultur och avvikelser, och undersökningarna har varit av såväl kvalitativ som kvantitativ art. Eftersom sociala strukturer och sociala aktiviteter innefattar så stor del av alla mänskliga handlingar har sociologi med tiden kommit att omfatta så vitt skilda ämnen som studier av ekonomiska aktiviteter, orättvisor inom sjukvården och sociala aktiviteters roll i skapandet av vetenskaplig fakta . Även uppsättningen av vetenskapliga metoder för att undersöka det sociala har utökats kraftigt. Under 1970 och 1980-talen utvecklades strikta matematiska metoder samtidigt som den "kulturella vändningen" även införlivade mer tolkande metoder från humaniora.

Den sociala världen förändras; vissa anser att den växer, andra att den krymper. Det som är viktigt att förstå är att samhällen förändras. Som vi kommer att konstatera närmare senare så har sociologi sina rötter i stora sociala förändringar som den industriella revolutionen, skapandet av imperier och Upplysningen. Tidiga sociologer utvecklade denna forskningsdisciplin under sina försök att förstå sådana förändringar.

Vissa tidiga skapare av sociologiska teorier (som Marx, Weber och Durkheim) upprördes av de sociala processer som de såg som orsaken till stora förändringar, som kampen för solidaritet och klassernas upp- och nergång, för att nämna några exempel. Sociologins grundare var några av de första individerna som nyttjade det som C. Wright Mills (en viktig amerikansk sociolog) kallade för sociologisk fantasi: Förmågan att placera personliga problem inom de vetenskapliga ramarna för sociala frågor. Mills föreslår att:

"Vad människor behöver ... är en tankeförmåga som hjälper dem hantera information och resonera för att klarsynt summera vad som händer i världen och vad som händer i dem själva. Den sociologiska fantasin tillåter dess användare att förstå det större historiska perspektivet utifrån dess betydelse för olika individers livskarriär och inre liv."

Mills såg det som att sociologisk fantasi kan hjälpa individer att hantera den sociala världen genom att kliva ut ur sina personliga, självcentrerade perspektiv på världen. Genom att använda sociologisk fantasi kan personer se händelser och sociala strukturer som influerar beteenden, attityder och kulturer.

Den sociologiska fantasin går längre än skrivbordssociologi och "sunt förnuft". Många personer tror sig förstå världen och det som händer i den, utan att för den sakens skull systematiskt analysera den sociala världen på samma sätt som sociologer. Människor tenderar att försöka förstå vad som händer omkring dem och försöka koppla orsak till verkan. Detta är en anledning till att individer under lång tid använt religiösa ceremonier för att åkalla gudarna; de upplever en koppling mellan gudarna och speciella delar av den naturliga världen (som till exempel vädret). Precis som att offra två getter för att garantera en säker färd med en Boeing 757 (genom att glädja Akash Bhairab, en Hinduisk himmelsgud) är ett sätt att försöka påverka världen utan att först förstå hur den fungerar är skrivbordssociologi ett försök att förstå den sociala världen utan att använda vetenskapliga metoder.

Det skulle vara fel att säga att sociologer aldrig sitter (till och med vid ett skrivbord) och helt enkelt försöker fundera ut teorier om hur världen fungerar, men för att testa sina teorier måste de kliva upp från sina skrivbord och samla data som de kan använda för att utvärdera sina teorier. Sociologer föreslår inte bara teorier för hur den sociala världen fungerar, de testar även sina teorier med vetenskapliga metoder.

Sociologer har precis som alla andra människor värderingar, uppfattningar och till och med förutfattade inställningar till vad de kommer att hitta genom sin forskning. Men som Peter Berger, en välkänd sociolog, argumenterar så är skillnaden mellan en sociolog och en icke-vetenskaplig forskare att "sociologen försöker se vad som är där. Han kanske hoppas eller fruktar vad han kommer att hitta, men han kommer ändå söka oberoende av hopp och fruktan. Det är alltså en fråga om perspektiv..."

Sociologi är alltså ett försök att förstå den sociala världen genom att placera sociala händelser i sitt rätta sammanhang (t.ex. social struktur, kultur, historia), och ett försök att förstå sociala fenomen genom att samla och analysera empirisk data.

Historia

Sociologi är en relativt ny akademisk disciplin. Den dök upp i början av 1800-talet som ett svar på de utmaningar som kom med det moderna samhället. Ökad rörlighet och teknologisk utveckling ökade människors exponering för kulturer och samhällen olika deras egen. Resultatet av denna exponering varierade, men för vissa människor innebar nedbrytningen av traditionella normer och vanor att synen på hur värden fungerar ändrades. Sociologerna reagerade på dessa försändringar genom att försöka förklara vad som håller sociala grupper samman och ge möjliga lösningar på problemet med den sociala solidaritetens sammanbrott.

Auguste Comte och andra grundare

Auguste Comte, som först använde termen sociologi

Ordet sociologi användes först av Auguste Comte (1798-1857) år 1838 och har sitt ursprung i latinets socius (Bekant) och grekiskans logia (Studiet av). Comte hoppades kunna samla alla vetenskaperna under sociologin; han ansåg att sociologin hade potentialen att förbättre samhället och dirigera alla mänskliga aktiviteter, inklusive de andra vetenskaperna.

Även om det inte längre är den del av det sociologiska tänkandet så argumenterade Comte för ett sätt att se på samhället som an kallade De tre stadiernas lag. Precis som andra tänkare under upplysningen så ansåg Comte att samhällen utvecklades i stadier. Det första var det Teologiska stadiet där männiiskor hade en religiös bild av samhället. Det andra stadet var det Metafysiska stadet där människorna forstod att samhället var något naturligt och inte nått övernaturligt. Comtes sista stadie var det Vetenskapliga stadiet, eller det Positivistiska stadiet, som han ansåg var utvecklingens höjdpunkt. I det vetenskapliga stadiet skulle samhället styras av tillförlitlig kunskap och skulle förstås genom vetenskapen, specifikt sociologin. Även om man kan hitta svaga kopplingar mellan Comtes Lag och människans historia så är det idag allmänt vedertaget inom sociologin att Comtes ansats är ett överförenklat och ogrundat sätt att förklara social utveckling.

Andra klassiska teorister inom sociologin från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet innefattar bland annat Karl Marx, Ferdinand Toennies, Emile Durkheim, Vilfredo Pareto och Max Weber. Som föregångare inom Sociologin var de flesta tidiga sociologer tränade inom andra vetenskapliga discipliner, som historia, filosofi och ekonomi. Skillnaden i deras träning reflekteras i de ämnen de forskade kring, bland annat religion, pedagogik, ekonomi, psykologi, etik, filosoi, och teologi. Med undantag för Karl Marx har dock deras inflytande varit störst på just sociologi, och det är inom det området som deras teorier fortfarande ses som mest giltiga.

Forskningsdisciplinens utveckling

Den första boken med ordet sociologi i titeln skrevs i mitten av 1800-talet av den engelske filosofen Herbert Spencer. I USA hölls den första kursen i sociologi vid Kansas Universitet och hade titeln Sociologins Element (Den äldsta fortfarande aktiva sociologiska kursen i Amerika). Den första sociologiska universitetsinstitutionen i USA grundades 1892 vid Chicagos Universitet av Albion W. Small, samma man som 1895 grundade American Journal of Sociology. Den första Europeiska universitetsinstitutionen för sociologi grundades 1895 vid Bordeaux Universitet av Emile Durkheim, som även grundade L'Année Sociologique 1896. 1919 öppnades även en sociologisk institution vid Ludwig Maximilians Universitet i München av Max Weber och 1920 i Polen av Florian Znaniecki. Den förta sociologiska institutionen i Storbritannien öppnades först efter andra världskriget.

Det internationella samarbetet började 1893 när Rene Worms grundade Institut International de Sociologie som senare hamnade i skuggan av det mycket större International Sociologist Association som grundades 1949. 1905 grundades American Sociological Association som är världens största samling av professionella sociologer.

Karl Marx

Tidig sociologisk forskning

Tidig sociologisk forskning ansåg att sociologi kunde liknas vid naturvetenskaperna, som fysik och biologi. Därför argumenterade många forskare för att forskningsmetoderna inom naturvetenskaperna även skulle användas inom samhällsvetenskaperna. Effekten av detta användande av vetenskapliga metoder och empiriskt fokus blev bland annat att sociologin skiljdes från teologin, psykologin och metafysiken. Det resulterade även i att sociologin blev erkänd som en empirisk vetenskap. Denna tidiga sociologiska ansats, framdriven av August Comte, ledde till Positivismen, en metodologisk ansats baserad på Sociologisk Naturalism. Positivismen har som mål att precis som naturvetenskaperna förutsägelser, men i fallet sociologi blir målet att förutsäga mänskligt beteende, något som komplicerar frågan.

Målet att förutsäga mänskligt beteende insåg man snart var en aning vidlyftigt. Forskare som Wilhelm Dilthey och Heinrich Rickert argumenterader för att naturens värld skiljer sig från den sociala världen, mänskliga samhällen har till exempel kulturer till skillnad från de flesta djuren (beteendet bland myror, vargar o.s.v. bygger mestadels på gener och förs inte vidare generation till generation via socialization). Som ett resultat av detta lades en till målsättning för sociologin fram. Max Weber och Wilhelm Dilthey lade fram konceptet verstehen (Förståelse). Målet med verstehen handlar inte så mycket om att förutsäga beteenden som att förstå dem. Utomstående betraktare av en kultur relaterar till de infödda både på betraktarens och den betraktades villkor för att förstå de kulturella villkoren. Även om vägen mot verstehen-förståelse av en kultur går via systematiska vetenskapliga metoder som en positivistiska ansatsen så är den en mycket mer subjektiv process.

Oförmågan för sociologin och andra samhällsvetenskaper att exakt förutsäga mänskliga beteenden eller att helt förstå olika kulturer har lett till att de märkts som "mjuka vetenskaper". Även om vissa kan se det som en nedvärderande titel så är det till viss del ett erkännande av den otroliga komplexitet som innefattas i människan som ett socialt djur. Alla djur som är så komplexa som människan måste vara svåra att helt förstå. Dessutom är människor, människors samhällen och människors kultur under konstant förändring, vilket betyder att samhällsvetenskaperna alltid kommer vara en pågående process.

Kvantitativ vs. Kvalitativ Sociologi

Kontrasten mellan positivistisk sociologi och verstehen-ansatsen har omformulerats inom den moderna sociologin till en distinktion mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Kvantitativ sociologi hanterar generellt mänskligt beteende i siffror. Enkäter med stora mängder deltagare sammanställs till statistisk data och analyseras för att hitta mönster i mänskliga beteenden. Kvalitativ sociologi siktar snarare på djup än på bredd. Den kvalitativa ansatsen använder sig av djupintervjuer, fokusgrupper och innehållsanalys (böcker, tidningar, tv-program, o.s.v.) för att samla data som sedan systematiskt analyseras för att hitta mönster som bättre kan förklara mänskliga beteenden.

Att dra en hård gräns mellan kvantitativ och kvalitativ sociologi kan vara missvisande. Första steget inom all forskning är utvecklandet av en teori och testbara hypoteser. Även om vissa som börjar analysera data utan styrning av teorier så börjar de flesta med en teori och samlar sedan data för att testa den teorin. Det är först i det andra steget, i datainsamligen, som de två perspektiven skiljer sig åt. Kvantitativ sociologi fokuserar på siffror som representerar forskningsobjektet (t.ex. Spenderar konservativt kristna fäder mer tid med barnen än sekulära fäder, i timmar räknat? ). Kvalitativ sociologi fokuserar på de ideer som går att hitta i undersökningsobjektens diskurser och retorik (t.ex. Hur uttrycker sig homosexuella män när de ska förklara varför de fortsätter delta i en religion som fördömer dem?). Målet med båda perspektiven är att svara på en fråga och/eller testa en teori.

Sociologi och Samhällsvetenskaperna

Samhällsvetenskaperna nyttjar vetenskapliga metoder för att studera de mänskliga delarna av världen, Psykologi undersöker det mänskliga sinnet och mänskligt beteende på micronivå, Sociologi undersöker mänskliga samhällen, Statsvetenskap undersöker styrandet av grupper och länder, Mediastudier undersöker olika diskurser flöde genom medierna, Ekonomi fokuserar på produktionen och fördelningen av rikedomar i samhället och Socialt arbete är användandet av kunskaper från samhällsvetenskaperna i samhället. Samhällsvetenskaperna skiljer sig från Humaniora i sättet de lägger vikt vid vetenskapliga metoder och hårda beviskrav.

Utvecklingen av Samhällsvetenskaperna

I antikens filosofier var det det ingen skillnad mellan till exempel matematik och studier av historia, poesi eller politik. Det var först i och med utvecklingen av matematiska bevis som det växte fram en distinktion mellan vetenskaplig forskning och humaniora eller de fria konsterna. Därför kunde Aristoteles studera planeterna rörelser och poesi med samma metoder och Platon blandade geometriska bevis med sin demonstration av människans inneboende kunskaper.

Denna likställning av vetenskaper levde länge kvar, Thomas Hobbes argumenterade till exempel att vetenskapliga ramverk kunde skapas genom deduktivt resonemang utifrån vedertagna sanningar. Hobbes bok Leviathan var en vetenskaplig beskrivning av en republikansk politik. Årtionden efter boken genomgick vetenskaperna en revolution i fråga om vad som var vetenskap, speciellt Isaac Newtons arbete inom fysiken förändrade ramverken för vad som uppfattades som vetenskapligt.

Även om Newton visserligen bara var en frontfigur för en växande trend så bör man lägga vikt vid hur Newton såg matematiken som ett resultat av en verklighet oberoende av åskådaren och med sina egna regler. För samtida filosofer kunde matematiska beskrivningar av filosofiska ideal ses som bevis för människans naturliga relationer: samma lagar gällde både det naturliga som det andliga. Såväl Blaise Bascal och Gottfried Leibniz som Johannes Kepler använde matematik för att direkt beskriva mänskliga beteenden. Pascal utvecklade en rationell inställning till guds existens, Leibniz utvecklade binära beräkningar och Kepler förklarade hur änglar styrde planeternas rörelser.

Detta pressade även de andra forskningsdisciplinerna att börja uttrycka ideer i form av matematiska relationer, allmänt omnämnda som Lagar. Under slutet av 1800-talet blev försöken att förklara mänskligt beteende genom ekvationer allt mer vanligt. Under den tiden kom bland annat Lagarna om Filologi, ett försök att kartlägga ljudförändringar inom språk. I början av 1900-talet kom en förändring inom vetenskaperna, Statistik och Sannolikhetslära hade utvecklats så pass att de ansågs vetenskapliga, något som resulterade i en allt vidare använding av statisktik inom samhällsvetenskaperna så väl som de andra vetenskapliga disciplinerna.

De första tänkarna som försökte sammanföra vetenskapliga studer med undersökningar av mänskliga relationer var Sigmund Freud i Österrike och William James i USA. Freuds teorier kring förståndets funktioner och James arbete inom experimentell psykologi hade stor betydelse på de som kom efter.

En av de mest övertygande förespråkare för den vetenskapliga hanteringen av psykologi var John Dewey (1859-1952). Han började precis som Marx med ett försök att anpassa Hegelsk idealism och logik för experimetiell vetenskap, till exempel i hans Psykologi från 1887. Det var dock först när han lämnade Hegels konstruktioner och anslöt sig till den amerikanska Pragmatismen som han lyckades formulera sina lärosatser om de tre faserna av undersökningsprocesser:

1. En problematisk situation där de vanliga lösningarna inte duger
2. Isolering av data och undersöknignsfakta
3. Empirisk prövning av de reflektioner som uppståt utifrån datan

Med de allt mer dominerande ideerna kring kvantitativa mätningar inom naturvetenskaperna (se till exempel Lord Rutherfords berömda maxim att all kunskap som inte kunde mätas i siffror var "dålig kunskap") var steget inte stort till en uppdelning av studet av människan mellan humaniora och samhällsvetenskapen.

Sociologi Idag

Även om sociologi härstammar från Comtes vision om en forskningsdisciplin som skulle sammanhålla alla andra vetenskapliga områden så var det inte så sociologin utvecklades. Istället för att ersätta alla andra vetenskaper har den tagit platsen av ett specifikt perspektiv i undersökandet av människans sociala liv.

Förr så fokuserade sociologisk forning på organiserandet av komplexa industriella samhällen och deras inflytande på individen. Idag undersöker sociologerna ett brett spectrum av ämnen. Vissa sociologer undersöker till exempel makrostrukturer som organiserar samhällen, som ras, etnicitet, klass, könsroller och institutioner som familjen. Andra sociologer studerar sociala processer som representerar nedbrytandet av makrostrukturer, inräknat avvikelser, brottslighet och skiljsmässor. Dessutom som undersöker vissa sociologer mikroprocesser som mellanmänskliga interaktioner och socialiseringen av individer. Det bör även noteras att sentida sociologer tagit lärdom från antropologerna och insett disciplinens västvärlds-perspektiv. Som svar på detta är det många sociologiska institutioner som påbörjat multikulturell forskning.

De två följande kapitlen i den här boken kommer att introducera läsaren till mer djupgående diskussioner kring metoder och teorier inom sociologin. De resterande kapitlen granskar specifika forskningsområden inom disciplinen.

Externa länkar

• American Sociological Association
• Analysing and Overcoming the Sociological Fragmentation in Europe: European Virtual Library of Sociology
• A Century of Sociology at University of Kansas, by Alan Sica (Adobe Acrobat PDF file)
• International Sociological Association
• The Sociolog. Comprehensive Guide to Sociology
• Social Science Virtual Library