Afrika söder om Sahara/Geografi/Konflikten mellan herdar och bönder

Ung pojke från Fulanistammen vaktar korna. Detta är ofta barnens jobb.

Var bor folk egentligen? Svaret är enkelt. I många länder i Afrika söder om Sahara, där mer än 70% av befolkningen är lantbrukare, bor flest människor där det är lättast att odla och där markerna ger störst skördar. I Afrika innebär det att flest människor bor längs flodstränderna i de torra områdena och helst i de områden som klassas som savann i de blötare områdena. Regnskogen får för mycket regn för att det ska gå att bedriva lönsam odling och i torra områden där det inte finns vatten i floder, sjöar eller brunnar till konstbevattning går det inte att odla.

Men det bor ändå människor i de torrare områdena. De som är torrare än savann men får mer regn än öknarna. Områden som är lite för torra för odling av grödor men där det ändå växer gräs. Vilka bor där? Jo, boskapsskötarna.

Vad är speciellt för Afrikas boskapsskötare?

Sahel i Afrika, norr om ekvatorn

Söder om Sahara finns ett område som heter Sahel (brunt på kartan). Det sträcker sig från Atlanten hela vägen till Röda havet. Inom Sahel finns flera folkgrupper som är boskapsskötare. I Västafrika är den största folkgruppen Fulani, i Centralafrika är det Dinka och i östra Afrika är det Massaier- Alla är bantufolk och alla har har ungefär samma livsstil:

• De är nomader. Det betyder att de inte bor på samma ställe jämt. Istället flyttar de med korna och följer regnen under regnperioden.
• De lever med sina kor, inte av dem. Det betyder att det är vanligt att de dricker blod från kor, så lite blod att det inte skadar kon, eller mjölk efter en ko fått en kalv. Däremot dödar de inte sina kor för köttets skull, om det inte är alldeles uppenbart att kon inte överlever närmaste tiden ändå.

Boskap tillhörande Dinkastammen. Storhorniga Sanga (Watusi)-kor är endemiska för Afrika söder om Sahara

• I de torrare områdena blandas hjordarna upp med getter och får, eftersom korna dör först vid vattenbrist. I de torraste har boskapsskötarna inga kor alls, utan bara får och getter. Fåren i Afrika har ingen extra ull så de klarar värmen bättre än europeiska får.
• Eftersom de inte bor någonstans räknar de sin rikedom i antalet kor och inte i hur mycket mark de äger eller hur mycket pengar de har på banken. Ofta kostar det till exempel många kor att få gifta sig med en vacker kvinna. Kor som då byter ägare mellan olika familjer trots att alla kor vandrar omkring i samma hjord.
• Under torrperioden är det vanligt att korna drivs ner mot de bördigare områdena längre söderut där det fortfarande finns vatten och mat till korna. Där bor inte andra boskapsskötare, utan jordbrukare som ofta välkomnar kornas ankomst. Skörden är vanligtvis redan bärgad då och korna kan beta på stubbåkrarna där de bajsar. Kornas bajs är ofta det enda gödslet åkrarna får.

Det finns naturligtvis liknande klimat söder som ekvatorn i Afrika där det också finns boskapsskötare som är nomader, men där är områdena inte lika stora som inom Sahel.

By med bofasta invånare i Sahel, Niger och Bushmän på savannen söder om ekvatorn

Varför uppstår konflikter?

Områden som varit savann omvandlas till öken i en allt varmare värld

År med torka måste boskapsskötarna flytta korna söderut tidigare, innan bönderna hunnit skörda, för att inte korna ska dö av törst. När det blir brist på vatten i samma områden som det finns både boskapsskötare och bönder uppstår konflikter om vattnet. Boskapsskötarna behöver vatten till korna och bönderna behöver vattna sina grödor. Så har det varit i alla tider. I Bibelns gamla testamente beskrivs liknande konflikter för flera tusen år sedan.

Typisk afrikansk odling

Skillnaden numera är att befolkningen ökar i alla länder i Afrika. Afrikas bönder odlar normalt sett för sina egna behov och inte för att sälja det de odlar. När befolkningen ökar måste sönerna bryta ny mark för sina familjer. Den marken bryts i områden som inte brukats förr, de sämre områdena, områden som traditionellt sett varit betesmark. Det i sin tur minskar mängden betesmark som boskapsskötarna har tillgång till.

Det ständigt allt varmare klimatet gör att öknarna breder ut sig. Området där Boskapsskötarna kan ha sina kor innan de måste tas söderut, in bland bönderna, minskar ständigt.

När boskapsskötarna och bönderna hamnar i en situation där vattnet inte räcker uppstår våld. Om boskapsskötarna har att välja mellan att låta hela hjorden törsta ihjäl, eller skjuta bönderna som hindrar korna, är valet lätt. På samma sätt som när valet för bönderna är att endera se på när barnen svälter ihjäl på grund av matbrist, eller skjuta boskapsskötarna och deras kor.

Områden på jorden där öknar breder ut sig (rött)

Landgrabbing

Ett annat stort problem är att utländska företag och privatpersoner hyr eller köper in stora områden jordbruksmark i Afrika. Dessa stängslas in och sedan odlas grödor som majs, bomull, sojabönor och sockerrör på ett industriellt sätt, istället för det traditionella som afrikanska småbönder bedriver. Eller så blir det områden för djuruppfödning som strutsfarmar eller lejonfarmar där jägare från Europa betalar stora summor för att få skjuta ett lejon.

Jägare från rika länder betalar stora summor pengar för att få skjuta afrikanska djur

Dessa instängslade områden hindrar både boskapsskötarna och även migrerande vilda djur att komma fram, men eftersom det är så lönsamt att hyra ut eller sälja jordbruksmark på detta vis finns det inget intresse från ländernas ledning att sluta med verksamheten, snarare tvärtom. Den ökar i flertalet afrikanska länder.

Detta, att hyra ut eller sälja jordbruksmark till rika utländska intressen, kallas även landgrabbing med ett annat namn.

Vad händer om boskapsskötarna försvinner?

Unga män i Hamar-stammen måste springa på tjurryggar innan de anses vuxna

Allt tyder på att det traditionella, afrikanska sättet att bedriva boskapsskötsel är på väg att försvinna. Istället byts det ut mot ranch-systemet som finns i Amerika och Australien där kor finns på samma plats året om och föds upp för att slaktas, inte för att omhändertas tills en naturlig död tar dem.

Rent ekonomiskt är det en ren vinst för de afrikanska samhällena om den traditionella boskapsskötseln byts ut mot en modern massdrift, men är pengar allt?

Med det afrikanska sättet att bedriva boskapsskötsel följer mängder med traditioner, fester, sagor och annat som finns inom ett folk. Allt det försvinner med korna, och det vore en stor förlist för mänskligheten.