Afrika söder om Sahara/Geografi/Afrikas klimat

Istiden

redigera
 

Istidens Europa

När du gick i lågstadiet pratade ni säkert om istiden. Det var en period när isarna växte på land vilket i sin tur tömde haven. Havsnivån sjönk. Hur mycket beror på var man mäter, men vanligtvis var det mellan 70-120 meter. Det gjorde det möjligt för människor att ta sig ut ur Afrika på andra platser än över Sinai. Men även att ta sig till andra delar av världen, som Amerika och Australien.

För Afrika innebar istiden ett torrare klimat. Kall luft kan inte lagra lika mycket fukt som varm luft. När temperaturen gick ner på jorden minskade nederbörden över hela jorden. Öknarna bredde ut sig och regnskogarna försvann nästan helt.


Det gröna Sahara, istidens slut

redigera

För ca 14 000 år sedan gick temperaturen upp rejält på jorden, på grund av jordens position i förhållande till solen. Temperaturökningen avslutade istiden. Den ökade temperaturen gjorde att fuktiga vindar drev in regnmoln över Sahara under drygt 8000 års tid . Regnen skapade ett klimat i Sahara som närmst kan jämföras med det som är i Kenya nu. Somrar med regn och torrare vintrar men tillräckligt mycket vatten för att skapa sjöar och floder i det som nu är öken. Där trivdes de djur vi tycker är typiska för Afrikas savann, som: lejon, elefanter, flodhästar, giraffer och antiloper. Med djuren följde stenåldersmänniskor som jagade dem. Än i dag går det att se klippmålningar i Sahara som visar ett liv av jakt, danser och bad i floder i områden som numera är tömda på liv på grund av det torra klimatet.

 
 

Klippmålningar, dansare i Tassili samt hällristning med giraffer i Tibesti, i mitten av Sahara

För drygt 7000 år sedan ändrades jordens position i rymden gradvis igen. Klimatet blev svalare. Savannen torkade upp och blev öken. Djuren tvingades söderut mot regnskogar och savann, eller norrut mot Medelhavets kust och Nilens utlopp, och människorna följde efter. Saharas gröna period var över. Vid Nilen blev folkmängden snart så stor att människorna där tvingades utveckla ett avancerat jordbruk för att överleva. Söder om Sahara fanns så mycket vilt att befolkningen fortsatte det enklare livet som jägare och samlare, hellre än det tuffare livet som jordbrukare.

Men alla blev inte jägare. Under tiden som det gröna Sahara långsamt torkade ut utvecklades en herdekultur. Folk från Mellanöstern förde in får, getter och kor i de norra delarna, närmast Medelhavet, redan för drygt 8000 år sedan. Dessa djur spreds på olika vis genom det gröna Saharas torrare delar så att även grupper från Afrikas mer sydliga områden kom över djuren. När torkan skapade Saharaöknen skars kontakten mellan norra- och södra Afrika av. Då fortsatte folken i de torrare delarna söder om Sahara att livnära sig som herdar på hjordar av får, kor och getter med ett ursprung i en annan världsdel, över tusen år tidigare.

 

Människor som hanterar kor, stenåldern i Algeriet


Nutida klimat

redigera

Runt ekvatorn växer det regnskog i stor delar av Afrika. De delar som inte är berg. Det har att göra att med att ekvatorn ligger mitt i tropikerna och det är i tropikerna, området mellan kräftans- och stenbockens vändkrets, som jorden tar emot mest solinstrålning och har högst medeltemperatur.

 
 

Solinstrålningen mot tropikerna, vår midsommar och midvinter

Hade jorden inte haft en lutande axel, i förhållande, till solen, skulle solen lysa rakt på ekvatorn för jämnan. Nu lutar jordaxeln 23.5 grader vilket gör att solen skiner rakt mot kräftans vändkrets i norr på midvintern och rakt mot stenbockens vändkrets på vår midsommar. Sedan ändras positionen mellan midsommar och midvinter. Därför är det bara på två dagar varje år, på höstdagjämningen och vårdagjämningen, som solen skiner rakt på ekvatorn.

 
 

Hadleycellerna, och övriga två celler, som inte direkt påverkar Afrika: Ferrelceller och polarceller

För Afrikas del gör solens vandring mellan vändkretsarna att två vindsystem uppstått i något som kallas "Hadlyceller". En på norra halvklotet och en på södra. Luft som värms upp vid ekvatorn stiger och avkyls vilket skapar regnmoln och dagar av regn utan avbrott. Värme och ständiga regn är ett perfekt klimat för regnskog.

 

Regnskog

De fuktiga vindarna blåser ut från ekvatorn på hög höjd, både åt norr och åt söder, och under tiden regnar fukten ur luften. Mer på sommaren i norr och vintern i söder, under deras sommar. Detta skapar ett klimat med två årstider: regnperiod och torrperiod, men med en del regn däremellan. Ett perfekt klimat för savann, med mycket gräs och buskar, och enstaka träd som klarar vintertorkan bra so akacior och apbrödsträd.

 

Savann

Längre ut från Hadleycellerna finns inte så mycket fukt kvar. Där råder stäppklimat. På stäppen regnar det lite. Ibland regnar det inget alls på flera år. Vattnet räcker bara till gräs och till buskar. Träd saknas.

 

Stäpp

Bortanför stäppklimatet ligger öknarna i Afrika. Sahara på norra halvklotet och Namiböknen och Kalahariöknen på södra halvklotet. De uppstår eftersom luften som blåst ut från ekvatorn både tömts på all fukt och dessutom kylts ner så att den är tyngre än luften vid markytan. Medeltemperaturen i öknen är lägre än vid ekvatorn, eftersom nätterna är så kalla. Minusgrader är inte ovanligt i Sahara på natten.

 

Saharaöknen, Libyen

Efter att luften nått markytan dras den tillbaka mot ekvatorn eftersom den stigande luften där orsakar ett tomrum annars. Ny luft måste komma in från någonstans när varm luft försvinner uppåt. Hade jorden inte snurrat runt sin axel skulle vindarna blåsa rakt från vändkretsarna mot ekvatorn. Eftersom jorden snurrar runt sin jordaxel blir det istället så att vindarna blåser snett mot ekvatorn. Alltid från nordost på norra halvklotet och alltid från sydost på södra. Dessa vindar kallas "passadvindar" och användes av sjömän förr eftersom de är så pålitliga.

Nu är det en sanning med modifikation att de alltid blåser mot ekvatorn. De blåser mot det område som tar emot mest solinstrålning. Det är norr om ekvatorn på vår sommar och söder om ekvatorn på vår vinter. Du kan alltid använda en site som Windy för att se hur de blåser just idag. Tydligast syns de i Atlanten mellan Afrika och Sydamerika.

Hadleycellen gör så att klimattyperna följer efter varandra, från ekvatorn och utåt. Regnskog - savann - stäpp - öken.

Andra världsdelar har liknande upplägg, men ingenstans är det så tydligt som i Afrika. Du ser uppdelningen på satellitbilden här under.

 

Afrika, sammansatt satellitbild

Bortanför öknen då? I Sydafrika finns medelhavsklimat längs västkusten. Österut ligger Drakbergen som påverkas mer av höjdskillnaden än den breddgrad de ligger på. I norr finns Medelhavskusten och även där råder medelhavsklimat.

Medelhavsklimat har varma, torra somrar och fuktiga, lite svalare vintrar.

 

Vindruvor trivs i medelhavsklimat, och Sydafrika har stor export av olika viner